Sedan 2010 har befolkningen ökat i den stora merparten av Sveriges kommuner, men Arvika och Eda går mot strömmen. I båda kommunerna har befolkningen minskat de senaste tio åren.
– Trenden med urbanisering är inget som passerar Västvärmland oberört, säger Johanna Söderberg (C), kommunalråd i Eda kommun.
Enligt färsk statistik från SCB minskar befolkningen i Eda och Arvika både på kort och lång sikt. Trots att den stora merparten av de svenska kommunerna växer.
– Det är dessvärre tydligt att urbaniseringen fortsätter och Karlstad växer på övriga kommuners bekostnad. Den demografiska utvecklingen i landsbygdskommunerna bidrar också till detta, födelsenettot tenderar bli negativt, säger Peter Söderström (S), kommunalråd i Arvika.
Enligt SCB är det mycket riktigt stora regionala skillnader och högst är befolkningsminskningen i norra Sverige. I hela Värmlands län krymper också befolkningen med minst 0,2 procent i nio av 16 kommuner jämfört med året före. Den största ökningen står Karlstads kommun för (1 procent), medan folkmängden i Filipstads kommun minskade mest (1,3 procent).
Sedan i fjol har Arvika minskat från 26 045 personer till 25 932 och Eda från 8 564 till 8 550. Dock har Sverige som helhet haft den minsta befolkningsökningen på 15 år under 2020 och 93 av landets 290 kommuner minskade under fjolåret. Trenden blir dock tydligare om man tittar på ett tioårsperspektiv. Sedan 2010 är det bara 65 av 290 kommuner som har krympt, däribland Eda och Arvika.
Är det bekymmersamt för kommunerna och Västvärmland i stort?
– Eftersom vi är gränskommuner så blir statistiken lite vilseledande då vi har medborgare som är skrivna i Norge men bor i våra kommuner. Det är dock ett problem för oss i väst men också för hela Värmland som har en svag befolkningsutveckling, säger Peter Söderström
– Trenden med urbanisering är inget som passerar Västvärmland oberört. Vi liksom många andra landsbygdskommuner tappar befolkning. Yngre söker sig till skolor på större orter och blir kvar. Arbetstillfällen och karriärmöjligheter är fler och större i de stora städerna, säger Johanna Söderberg.
Hur tror ni att prognosen kommer att se ut i framtiden, är minskningen en trend som kommer att hålla i sig?
– Nu under pandemin har flera fått prova på att arbeta på distans, det tror jag kan vara ett sätt att visa landsbygdens möjligheter till ett bra liv med bra boende och en god miljö, säger Johanna Söderberg.
– Vi behöver jobba för fler bostäder, god infrastruktur, bra vård, skola, omsorg samt ett gott samarbete med näringslivet och de ideella organisationerna som bidrar till arbetstillfällen och guldkant på tillvaron för våra medborgare, säger Peter Söderström.