• idag
    24 feb
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    25 feb
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    26 feb
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    27 feb
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    28 feb
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ökat stöd till matproduktion livsviktigt

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Två miljarder människor saknar trygg tillgång till tillräckligt med mat. Majoriteten av dem lever, liksom bonden Aulelia Leonidas i Tanzania, på landsbygden och livnär sig på jordbruk.
Foto: Wilfred Mikomangwa
När samhällen och gränser stängt ner för att förhindra smittspridningen har framförallt människor i den informella ekonomin i världens fattiga länder i ett slag förlorat inkomster och möjlighet att skaffa mat, skriver Anna Tibblin och Eva Åberg.

Fler riskerar att dö av hunger än av Covid-19 globalt. Världen står inför den värsta hungerkrisen på 50 år – samtidigt går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk i fattiga länder. För att undvika en hungerpandemi, och överhuvudtaget lyckas uppnå FN:s hållbarhetsmål om att utrota världshungern måste vi öka vårt jordbruksbistånd och stöd till hållbar matproduktion.

Coronapandemin har blixtbelyst matproduktionens livsviktiga roll i världen. I Sverige har hyllorna i affärerna förblivit fyllda, men vi har fått smärtsamt tydlig insikt i vilken betydelse vår matproduktion har. Bönderna är oumbärliga för världen, vilket inte minst märks i alla länder där hungern och fattigdomen nu ökar.

Detta är bakgrunden till biståndsorganisationerna We Effects och Vi-skogens nya rapport Rättvis mat till alla. Utvecklingen går i dag bakåt. Ofattbara två miljarder människor världen över saknar i dag möjlighet att få tag på den mat de behöver. Det har i sin tur gjort att var elfte person – 690 miljoner människor – är undernärd. Hungerproblemet hade redan flera år innan Covid-19 ökat i omfattning snarare än minskat, trots att världssamfundet genom FN satte som mål att utrota hungern till 2030.

Under coronapandemin har läget blivit ännu mer akut. När samhällen och gränser stängt ner för att förhindra smittspridningen har framförallt människor i den informella ekonomin i världens fattiga länder i ett slag förlorat inkomster och möjlighet att skaffa mat. FN uppskattar att coronapandemin kommer göra att undernäringen i världen kan stiga med 83-132 miljoner bara under 2020.

I ett flertal av våra verksamhetsländer rapporterar organisationer vi stödjer om krisens effekter. Till exempel:

* Nära hälften av alla barn i Guatemala lider av undernäring. För många barn är skolmaten dagens viktigaste måltid, och när skolorna håller stängt under coronapandemin finns risk för att undernäringen bland barn ökar.

* Av Filippinernas drygt 100 miljoner invånare har 66 miljoner inte råd att äta tillräckligt med näringsrik kost. I och med corona har antalet hushåll i Filippinerna som lider av hunger nått rekordhöga 7,6 miljoner.

* I Moçambique lägger landsbygdsbefolkningen hälften av sin inkomst på mat. De allra fattigaste, som 56-åriga Jamia Salimo som We Effect arbetar med, lägger nära två tredjedelar av sin inkomst på mat, men har ändå inte råd med näringsrik kost.

* I Tanzania saknar åtta av tio invånare pengar för att äta sig mätta på näringsrik kost. De flesta är småskaliga bönder, som Aulelia Leonidas som Vi-skogen arbetar med. Före coronapandemin brukade hon och andra sälja kaffe över gränsen i Uganda, vilket inte går nu.

Vad kan då göras för att bromsa denna allvarliga utveckling? Ett mycket viktigt första steg är att rikta om delar av det svenska biståndet. Världsbanken slår fast att långsiktiga investeringar i jordbruk kan vara fyra gånger så effektiva för att minska fattigdom jämfört med satsningar på andra områden. Men samtidigt som världen potentiellt står inför den värsta hungerkrisen på 50 år går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk. Detta anser vi bör fördubblas till minst 5,0 procent av det totala biståndet för att hamna i nivå med det internationella genomsnittet.

Sverige kan bli en stark röst mot hungern internationellt. Även om vi är ett litet land gör vi avtryck i flera globala frågor. Vi kan och bör göra det även för rätten till mat.

Anna Tibblin

Generalsekreterare, We Effect

Eva Åberg

Verksamhetschef, Vi-skogen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.