Hemlöshet: Det gör kommunen för att förbättra villkoren

Iskalla dagar och ännu kallare nätter. Februari månad har varit kylig för de flesta, kanske främst de som saknar bostad.

NKP tog en pratstund med Eva Lotta Lindskog, socialchef i kommunen, och Maria Eriksson från Värme och Vila om de hemlösas situation i kommunen.

– Det är ett bekymmer, och det blir väldigt påtagligt när det är såpass kallt som det varit den senaste månaden, säger Lindskog.

Smällkalla februari 2021, den kallaste av årets andra månad på år och dagar. De flesta av oss har nog dragit jackan aningen tätare runt kroppen, skruvat upp element eller valfri annan värmekälla för att inte sitta och huttra inomhus.

Ponera då att du står utan hem. Det du har är just den där jackan, kanske är den inte heller gjord för temperaturer ner mot och under -10 grader. För Kristinehamns hemlösa var februari ingen rolig månad. Kanske än värre ett pandemiår.

– Vi har tvingats dra ner på antalet platser, säger Malin Eriksson från Värme och Vila.

– Vi brukar kunna erbjuda nio sovplatser, nu har vi fyra, fem.

Trots det har man än så länge inte behövt neka någon hjälp:

– Nej, de som kunnat verkar ha sovit hos vänner och bekanta.

Oklart hur många som finns

Eva Lotta Lindskog, socialchef på Kristinehamns kommun, vet inte exakt hur många som lever som hemlösa, bara att det är ett stort problem.

– Hemlöshet definieras väldigt olika. Socialstyrelsen har en, då räknas alla som inte är skrivna på en adress. Du kan ju vara inhyrd hos någon och bo i andra hand, då klassas du som hemlös.

– Tyvärr är det svårt att veta hur många, för några år sedan gjorde vi en inventering men det är så många år sedan att den är inte aktuell längre.

Hon poängterar att föreställningen om hemlöshet ibland trumfar verkligheten.

– Även gänget som sitter på bänken är inte alltid att betrakta som hemlösa. Många av dem har en lägenhet men väljer att hänga på stan med kompisarna. Bara för att man är missbrukare är man inte hemlös.

Är hemlöshet ett stort problem för kommunen?

– Det är ett bekymmer, och det blir väldigt påtagligt när det är såpass kallt som det varit den senaste månaden.

Missbruk och skulder en orsak

NKP berättade i början av februari om skuldsättningen inom kommunen. Kronofogden tog under 2020 emot 3059 ärenden från 1036 kristinehamnare, motsvarande 9,4 procent av befolkningen. Skulder till Kronofogden, säger Maria Eriksson, är en av anledningarna till hemlöshet.

– Det vi på Värme och Vila märker är att merparten av våra gäster är folk som inte kan få ett boende på annat sätt. Det kan bero på missbruk, men också att man inte kan få en bostad för att man har betalningsanmärkningar och är prickade hos Kronofogden.

Vad är vanligast?

– Missbruk, majoriteten är blandmissbrukare. Har man inget missbruk är det i regel enklare att få en bostad.

Känner ni igen de som kommer till er?

– De flesta, men under förra året hade vi 31 eller 32 olika gäster. Det kan vara så att någon har blivit vräkt och behöver något tillfälligt medan vissa stannar längre.

IOP-verksamheten är nyckel

Oavsett anledningen till hemlösheten erbjuder Kristinehamn, förutom rent finansiella stöd, ingen kommunal verksamhet som hjälp.

Istället lyfter man samarbetet med Värme och Vila som drivs genom ett idéburet offentligt partnerskap, IOP, det vill säga att kommunen bidrar med en summa men att man sedan står fria att söka bidrag från annat håll.

– Vi har gjort en överenskommelse med dem. De sköter det väldigt bra, de har andra möjligheter att ställa krav. Det brukar vara bättra att ha härbärgen i föreningsregi eller IOP, säger Lindskog.

Kravställningen gör att man från Värme och Vilas håll kan ställa krav på motprestation.

– Har du pension får du betala en försörjningsavgift på 100 kronor per natt. Har man försörjningsstöd från socialen skickas en faktura dit, säger Eriksson.

– Det är rimligt att man betalar en liten del. Man bör ha den värdigheten och viljan att göra rätt för sig och inte snylta.

Från kommunens sida försöker man förbättra situationen genom IOP-verksamheten.