Ond varg blev viktig

Debatt
PUBLICERAD:
Det som kanske speglar dagens samhälle är att när vargen allt oftare blir ett positivt objekt i nyheterna, försvinner inte det negativa, skriver Aku Ahlholm.
Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT
Vargkonflikten blir allt mera social. I vargnyheter ser man att olika människoröster talar om och för varandra istället för att de direkt skulle tala om vargen, skriver Aku Ahlholm.

Placerar man svenska vargnyheter på kartan blir det tätt i Värmland. Det finns inget annat landskap i Norden som är lika vargfokuserat som Värmland – enligt nyhetstexterna. Men har du någon gång tänkt på hur vargnyheter ser ut? Det har jag, och snart publiceras min avhandling Vargens röst.

Jag är en finsk språkvetare och bor granne med vargen i en liten by i norra Finland. Härifrån flyttade en hona och en hanne till Värmland på 1980-talet och bildade så småningom dagens vargstam i Sverige. Var så goda!

När jag började med min undersökning för 10 år sedan, analyserade jag rikstidningar som Dagens Nyheter och Helsingin Sanomat. Värmland dök upp jämt i rubrikerna och jag bestämde mig för att utvidga analysen även till lokaltidningar såsom Nya Wermlands-Tidningen. Jag har besökt landskapet en gång under arbetet men för övrigt är det enda jag vet om ert område Färjestad BK. Vem ger röst åt vargen i medier och hur dessa röster talar om vargen, har varit mina främsta forskningsfrågor.

Vargnyheter baserar sig vanligen på myndighets- och forskarröster som talar formellt om vargen. De undviker känslouttryck och värderingar. Till exempel består 33 procent av alla röster i DN av myndigheter, 18 procent av forskare, 10 procent av jägare, 4 procent av miljöorganisationer, 4 procent av politiker och 3 procent av djurägare.

Trots detta kan läsare få ett intryck av att vargnyheter är häftiga. Det beror på att emotionellt språk är lättare att minnas. Dessutom tenderar journalister att placera det emotionella i rubriken. Till och med 33 procent av alla djurägarröster i vargnyheter återges redan i rubriken, i DN är andelen 50 procent. Myndigheter och deras formella språk är ointressant: endast 6 procent av myndighetsrösterna placeras i rubriken.

Vargnyheterna i NWT innehåller mera känslor och värderingar än nyheterna i DN. Om DN (3/3 1999) skriver att Ingen skyddsjakt på varg skriver NWT (3/3 1999) om samma beslut att Naturvårdsverket går emot jägarna. Om DN skriver att Varg bet ihjäl tolv får i Storfors tillägger NWT i rubriken att En av kropparna var helt avskalad. Alla rubriker stämmer förvisso med verkligheten men medierna kan ses mera som medskapare av verkligheten, inte endast som utomstående neutrala parter som rapporterar om verkliga händelser.

Vargnyheter håller på att förändras, vilket speglar förändringen i hela samhället. I dag kan vargen få en positiv värdeladdning. I svenska medier ökade de positiva laddningarna på 2010-talet efter den politiska debatten om vargflytt. Själva operationen var kanske ingen framgång men journalister började se vissa vargar som viktiga. Genetiskt viktiga vargar i NWT (12/4 2011) utvecklades till helt enkelt viktiga vargar (DN 10/5 2015). Den onda hade blivit viktig.

Det som kanske speglar dagens samhälle är att när vargen allt oftare blir ett positivt objekt i nyheterna, försvinner inte det negativa. Försvarande röster förstärker motståndarröster. Vargkonflikten blir allt mera social. I vargnyheter ser man att olika människoröster talar om och för varandra istället för att de direkt skulle tala om vargen. Detta kan vara likadant i vilken samhällelig konflikt eller kris som helst.

Aku Ahlholm

Kommunikationschef i Forststyrelsens jakt- och fisketjänster

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.