Intervju Pål Jonson: Pandemin och brödrafolken

Publicerad:
Sista tio-femton åren har det skett en integration längs med gränsen och den har nu tvingats att göra en tvärnit, säger Pål Jonson. Foto: Moderaterna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Att underlätta människors rörlighet över de nordiska gränserna måste vara en kärnuppgift för det nordiska samarbetet, säger Pål Jonson.

Pål Jonson är riksdagsledamot (M) från Arvika. Under pandemin har han arbetat för att uppmärksamma hur relationen mellan Sverige och Norge påverkas. Norge är Sveriges viktigaste handelspartner och även största utbytesland när det gäller arbetspendling. Dessutom delar vi Europas längsta landgräns – som nu är stängd.

Hur har pandemin påverkat relationen mellan Sverige och Norge?

– Den har inneburit är allvarligt bakslag för integrationen mellan länderna, ekonomiskt, politiskt och socialt. Gränsen mellan Norge och Sverige har bland de hårdaste restriktionerna i hela Europa. Den bevakas till och med av militär personal. Sista tio-femton åren har det skett en integration längs med gränsen och den har nu tvingats att göra en tvärnit. Arbetsmarknadspendling har försvårats, gränshandeln har minskat och besöksnäringen har i princip fått stanna helt.

Men kommer det inte återhämta sig fort när pandemin är över?

– Jo, men det kommer behövas handpåläggning från politiken för att snabbt få igång en nystart. Erfarenheten av gränsstängningen påverkar naturligtvis människors benägenhet att arbetspendla mellan länderna. Sedan finns det som jag personligen är mest oroad över och det är att det uppstått ett ”vi och dom-tänkande”. Där man tycker att det är människor från det andra landet är skyldigt till att smitta sprids. Där tycker jag Norges statsminister Erna Solberg var föredömlig när hon starkt markerade mot sådan polarisering. Det borde även den svenska regeringen göra. Annars hotas samarbeten och integration i gränsområdena som tagit årtionden att utveckla.

Men bilderna från vägspärrar visar ju ofta en ganska gemytlig stämning och broderligt förhållande mellan svenskar och norrmän?

– Ja, det är min bild också. Vid själva gränsen finns det en djup ömsesidig förståelse för varandra. Polariseringen sker nog som ofta bland dem som är längre bort från händelserna.

Hur skulle du vilja att Sverige och Norge samarbetet kickstartades efter pandemin?

– Frågan om gränshinder kommer att vara fortsatt aktuell. Jag sitter i gränshindersgruppen i Nordiska rådet. Även om vi där arbetar bort olika hinder varje år kommer det hela tiden nya. Det är ofta mindre uppmärksammade frågor som skatteavtal och socialförsäkringsfrågor, men det påverkar dem som arbetspendlar mellan länderna. Att underlätta människors rörlighet över de nordiska gränserna måste vara en kärnuppgift för det nordiska samarbetet.

– Men sedan tycker jag att pandemin är ett tillfälle att skapa nya typer av samarbeten. Jag skulle vilja lägga till frågan om civilt försvar och samhällets krisberedskap. Pandemin har visat behovet av att ett motståndskraftigare samhälle vid kriser och katastrofer. Sverige har börjat återuppbygga det civila försvaret och vi har mycket att lära, främst av Finland, men också av Norge. Det militära försvaret organiseras för att säkra flöden mellan Norge och Sverige. Även det civila försvaret borde titta på möjligheterna till gemensam planering, materielinköp och förrådsställning. Pandemin har visat att vi har mycket att vinna på samarbete.

– Som värmlänning vill jag lägga till mer samarbete om infrastruktur. Väg- och järnvägsbyggen är i dag dåligt koordinerade mellan Norge och Sverige. Det tar till exempel fem timmar att åka tåg mellan Stockholm och Oslo, men bara tre timmar mellan Stockholm och Göteborg, trots att det är lika långa sträckor. Värmland skulle gynnas om vi fick bättre tågförbindelser mellan Stockholm och Oslo.

Du har sagt att Värmland är hårdast drabbat.

– Alla gränslänen påverkas ju. Men genom Värmland går ju själva kroppspulsådern in mot det dynamiska Osloområdet. Här finns den största gränspendlingen och här finns också en besöksnäring som är beroende av resande mellan länderna. Sedan finns andra indirekta effekter för samhället. Polisen i Värmland har varit tydliga med att gränsövervakningen tar resurser från dem som annars använts för till exempel brottsförebyggande och utredande verksamhet. Pandemin har visat hur mycket integrationen med Norge betyder för Värmland. (SNB)

Mathias Bred

Artikeltaggar

ArbetsmarknadArvikaBesöksnäringCivila försvaretCoronavirusetErna SolbergFinlandFörsvaretFörsvarsmaktenGränshandelGränskontrollerJärnvägKrisberedskapModeraternaNordiska rådetNorgeOsloPål JonsonPendlingPolisenSigneratSverigeTågtrafik

Läs vidare