Rusning efter fritidshus – Värmland sticker ut: ”Historiskt läge”

Det är rusning efter fritidshus. Men samtidigt som allt fler vill köpa stuga är det allt färre värmlänningar som vill sälja. Med en upptrissad efterfrågan ökar priserna rejält i hela landet – utom i Värmland. Statistiken är dock inget som mäklarna känner igen sig i.

Coronaeffekten på bostadsmarknaden blev inte helt som förväntat. Det man trodde skulle resultera i större osäkerhet och lägre priser har tvärtom inneburit ett uppsving. Särskild när det gäller fritidshus.

– Förra året var historiskt. Trots corona hade jag 70 personer på visningarna. Jag fick arrangera det så folk inte gick på varandra. Det var bord med handsprit och många visningstimmar, säger Urban Lindholm, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Filipstad.

Under sina 35 år i branschen har han sett många trender komma och gå. Nu tror han att fritidshustrenden är här för att stanna.

– För fem, tio år sedan var det inte häftigt alls att ha fritidshus. Nu finns ett annat tänk. Man vill tillbaka till rötterna och odla, ha drivbänkar och växthus. Det är mer back to basics. Folk tänker mer hållbart, varvar ner och är mer jordnära. Och jag tror det kommer hålla i sig.

Trippla slutpriset

Enligt Urban Lindholm var det flera objekt som rusade i pris under 2020. Vissa såldes för dubbla utgångspriset.

– En stuga i Räviken ökade tredubbelt i pris trots att det bara var ett skal och inte ens inrett. Filipstad har ju många fantastiska sjölägen och priserna har legat lågt här innan. Nu vill många av köparna semestra hemma och ha max någon timme till stugan, säger han.

Kollegan Åsa Trollåker, fastighetsmäklare och franchisetagare på Fastighetsbyrån i Torsby, har liknande erfarenheter. Där består runt 50 procent av omsättningen av fritidshusaffärer.

– Det har blivit poppis med fritidshus. Det spelar ingen roll om vi pratar om ett torp i Östmark eller ett fritidshus i Branäs så ser trenden likadan ut. Vi har haft markant fler intressenter och därmed har priserna ökat. Många värmlänningar söker fritidshus i länet, men vi har även tyskar, holländare och norrmän som köper via digitalvisningar, säger hon.

Ett andra andningshål

I början av förra året märkte hon av ett förändrat beteende hos spekulanterna.

– Det var jättesvårt att göra behovsanalyser. De hade sett något på Hemnet, men när man frågade vad de sökte framgick det att huset inte var något för dem – men vi kanske hade något annat. Folk hade ett behov av ett andra andningshål, men visste nog inte själva hur behovet skulle fyllas. Sedan i somras märker vi att folk är mer målmedvetna.

Även Åsa Trollåker tror att trenden håller i sig. Och hon märker att fler verkar vilja vara mer ifred.

– En supertydlig trend är hur folk dras till drönarbilder på stugor som ligger mitt i skogen. Vissa skulle kanske få kalla kårar, men de här jätteenskilda där man har långt till närmsta granne är väldigt populära, säger hon.

Värmland sticker ut

Tittar man på statistik från Hemnet, Booli och Svensk Mäklarstatistik har utbud, efterfrågan och prisutveckling stigit nästan överallt i hela landet under 2020. Men Värmland sticker ut på flera fronter.

Här har färre objekt lagts ut till försäljning och prisutvecklingen under 2020 var i stort sett obefintlig. Enligt Svensk Mäklarstatistik är Värmland det enda länet i landet där priserna backat, om än bara med – 0,6 procent.

– Vi känner inte igen oss i den statistiken. De fritidshus vi haft har varit jättepopulära, säger Åsa Trollåker.

Urban Lindholm vittnar om ”fullt drag”.

– Det är inga prisbackningar här inte. Vi ökade omsättningen väldigt mycket och gjorde ett jättebra år 2020, och det var mycket på grund av fritidshusen, säger han.

Färre norrmän

Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, menar att norrmännen kan vara en bidragande orsak till den stagnerade prisutveckling de noterar i länet.

– De har inte varit med i marknaden sista året och dessutom kanske befunnit sig på säljsidan en del. Men underlaget är överlag inte jättestort, säger han.

Totalt såldes 233 fritidshus i Värmland under det senaste året. I alla kommuner utom Torsby har antalet sålda objekt varit för få för att kunna få fram en procentuell prisutveckling. I Torsby har priserna gått ner –1,8 procent på en tolvmånadersperiod enligt Svensk Mäklarstatistik.

Per Arne Sandegren förklarar att de bara har med rena fritidshus i sin statistik.

– På så sätt får vi bort de som annonserats som både villa och fritidshus eftersom de ofta köps som permanentbostäder, säger han.

Men här ser Åsa Trollåker en tydlig skillnad när det gäller landsbygd.

– Här är det ofta tvärtom, att permanentbostäder ofta köps som fritidshus. Huset på landet där Agda, 87, har bott lockar lika många fritidshusspekulanter som permanentbostadsspekulanter. Så det lägger vi ut i båda kategorierna och då räknas det bort. Det kan förklara varför vi inte känner igen oss i statistiken, poängterar hon.

Lyxkonsumtion

Även om prisutvecklingen varit i stort sett oförändrad under det senaste året, har genomsnittspriserna ändå rusat med 30 procent 2020 i jämförelse med 2019 enligt bostadssajten Booli.

– Utbudet har varit exceptionellt lågt och efterfrågan har varit hög under hela 2020. I vanliga fall brukar fritidshus ses som lyxkonsumtion som är mer aktuellt i högkonjunkturer, men under förra året ökade intresset trots krisen, säger Josephine Linghammar, marknadschef på Booli.

Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, uppger att det såldes 5 procent färre fritidshus i länet 2020 jämfört med 2019. Något som skiljer sig från uppgången i resten av landet.

– Det kan delvis förklaras med att färre lagts ut till försäljning. Möjligen påverkar också närheten till Norge. Det har blivit svårare för norrmän att korsa gränsen och genomföra en bostadsaffär i Sverige, säger han.

Enligt Åsa Trollåker är det nog mest Västvärmland som känner av gränshindret på fritidshusmarknaden.

– Svenska intressenter har ökat, men det är fortfarande landskamp om husen i övriga länet. Vissa har fått dela upp det och ha en visning på svenska och en på engelska även när gränserna varit stängda, säger hon.

Säljs snabbare

Holmberg poängterar att fritidshusen generellt blivit färre över tid då allt fler görs om till permanentbostäder och säljs som villor. Och efterfrågan på de som finns har nu ökat kraftigt.

Antalet klick på de värmländska fritidshusannonserna ökade med 21 procent under 2020 enligt Hemnet. Motsvarande ökning nationellt var 38 procent. Och objekten har sålts betydligt snabbare än innan överallt i landet.

– Mediantiden för att sälja ett fritidshus på Hemnet i Värmland var 29 dagar under 2020. Det är den lägsta uppmätta i länet så långt tillbaka som Hemnet har en sammanhängande tidsserie. Motsvarande genomsnittstid under 2019 var 41,5 dagar, säger Erik Holmberg.