Skolbibliotek viktigare än vinstuttag

Debatt
PUBLICERAD:
Vi vet också att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att främja elevernas läsning och framgångsrikt kan användas för att stärka kunskapsresultaten, skriver Gunilla Svantorp.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Att så många vinstdrivande friskolor struntar i att ha ett skolbibliotek och i stället väljer ett så minimalt upplägg som möjligt för att få mer pengar över till vinst är ännu en illustration på hur marknadsskolan prioriterar kapitalägarna före eleverna, skriver Gunilla Svantorp.

Språket är nyckeln till all annan kunskap. Barn och ungas läs- och skrivförmåga är inte bara avgörande för kunskapsresultaten i skolan, utan också för förmågan att ta del av och förstå andra människors livsvärldar och erfarenheter. Att satsa på läsning är helt enkelt att satsa på framtiden.

Vi vet också att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att främja elevernas läsning och framgångsrikt kan användas för att stärka kunskapsresultaten. Därför blir jag bedrövad när en av friskolornas främsta företrädare, Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton, verkar tro att bibliotek innebär att ”ha böcker i korridoren”. (Aftonbladet 19/1 2021) Att Friskolornas Riksförbund visar en sådan brist på intresse för att öka läsandet bland svenska skolelever är skrämmande men också väldigt avslöjande för vilken syn man har på skolbiblioteken och dess roll i skolan.

Svensk skola är allt för ojämlik. I dag finns det exempelvis både stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgången till skolbibliotek och hur de är bemannade. Undersökningar visar att det inte minst finns stora brister i tillgången till skolbibliotek bland många friskolor. I Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan” från 2019 framgår att elever i fristående skolor är betydligt mindre nöjda med skolbiblioteket än elever i kommunala skolor.

75 procent av eleverna är nöjda i de kommunala skolorna men bara 53 procent i de fristående skolorna. Lärarna verkar vara av samma uppfattning: nästan sju av tio lärare i kommunala grundskolor och åtta av tio lärare i kommunala gymnasieskolor att skolans tillgång till skolbibliotek är ganska eller mycket bra. Motsvarande siffra på fristående skolor är färre än fyra av tio lärare. Det är ett dåligt betyg för friskolesektorn.

En undersökning från Lärarnas riksförbund – Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor – som presenterades i oktober 2017, pekade på ett liknande problem. Medan 91 procent av de tillfrågade lärarna på kommunala gymnasieskolor menade att de hade tillgång till skolbibliotek, var motsvarande siffra bland lärare på fristående gymnasium bara 65 procent. En del av lärarna svarade att skolbibliotek fanns på någon annan plats, men hela 17 svarade att det inte fanns alls. Det är orimligt.

Samtidigt som många skolor jobbar hårt för att eleverna ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek som uppmuntrar och stöttar elevernas läsning, nöjer sig andra med att ställa fram en boklåda i korridoren och kalla det skolbibliotek. Andra skolor struntar i att köpa in egna böcker utan hänvisar eleverna till det av skattebetalarna finansierade stadsbiblioteket. Att så många vinstdrivande friskolor struntar i att ha ett skolbibliotek och i stället väljer ett så minimalt upplägg som möjligt för att få mer pengar över till vinst är ännu en illustration på hur marknadsskolan prioriterar kapitalägarna före eleverna.

Hur friskoleföreträdare reagerar på förslag om förbättrade skolbibliotek blir ytterligare en nedslående illustration av den skolmarknad som vuxit fram i Sverige. En skolmarknad där skolbibliotek snarare ses som en kostnadspost att spara in pengar på än en möjlighet för våra barn och unga att läsa, inspireras och upptäcka ny kunskap och livsvärldar.

Det är djupt beklagligt och visar att vi behöver göra mer för att styra skolan mot kunskap och bildning, i stället för mot vinstjakt. Skolbiblioteken är för viktiga för att reduceras till en utgiftspost i friskolekoncerners affärsplan.

Gunilla Svantorp (S)

Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.