Nya utmaningar för transatlantiskt samarbete

Debatt
PUBLICERAD:
Joe Bidens ambition att stärka samarbetet mellan världens demokratier bör därför särskilt välkomnas och också utgöra en viktig prioritering i Sveriges och EU:s utrikespolitik, skriver Pål Jonson, Hans Wallmark och Jessika Roswall.
Foto: Evan Vucci/AP
Joe Biden som USA:s president innebär en avgörande nystart och öppnar för mer samarbete. EU bör snabbt närma sig vår viktiga allierade på andra sidan Atlanten, skriver Pål Jonson, Hans Wallmark och Jessika Roswall.

Sveriges välstånd och säkerhet är helt beroende av vår förmåga att ligga i framkant i en tid av snabba teknikskiften. Lika viktigt är det att kunna handla på en öppen världsmarknad trots ökade auktoritära och nynationalistiska spänningar. Relationen med USA är i alla dessa frågor avgörande.

Att världen nu har en amerikansk president som står upp för demokrati och internationellt samarbete är av stor betydelse. Samtidigt måste överdrivna förväntningar undvikas. Mitt i all glädje och eufori över skiftet i USA gäller det att vara realistisk.

När startskottet nu går för ökat transatlantiskt samarbete vill Moderaterna lyfta tre områden där Sverige kan spela en avgörande roll för att stärka länken mellan EU och USA.

1. Ett centralt intresse är förmågan att sätta normer och standarder för digitalisering och ny teknik. 5G-utrullningen har gjort oss påminda om behovet av att kunna skydda våra moderna samhällens centrala nervsystem. Med ledande företag i sektorer där hela världen nu tävlar om inflytande har Sverige en unik möjlighet att vara en drivande och attraktiv partner. Denna roll måste vi ta tillvara och främja ett starkt samarbete mellan EU och USA kring nya teknologier. Det handlar om allt från utvecklingen av 6G till samarbeten om artificiell intelligens och rymdbaserade förmågor.

2. Geopolitiska utmaningar kräver samarbete. Det gäller inte minst västvärldens förmåga att gemensamt värna den regelbaserade världsordningen. Joe Bidens ambition att stärka samarbetet mellan världens demokratier bör därför särskilt välkomnas och också utgöra en viktig prioritering i Sveriges och EU:s utrikespolitik. Att nå en större samsyn i förhållningssättet till Folkrepubliken Kina är här helt avgörande. Men det handlar även om att utveckla en samsyn för att bemöta ett allt mer aggressivt Ryssland.

Sverige och EU kan också konkret hjälpa den nya amerikanska administrationen och visa att vi är en partner att räkna med genom att ta ett större ansvar för säkerheten i Europa och dess närområde. Vi svenskar måste också förstå att Nato nu blir den viktigaste organisationen för Joe Bidens samarbete med Europa då detta också involverar Storbritannien. Ett svenskt medlemskap skulle därför bidra till vår och våra grannländers säkerhet och medverka till att säkra freden i Östersjöområdet.

Genom vårt stora stöd till FN och de internationella organisationerna krävs också att vi driver på för USA-samverkan, såväl i Världshälsoorganisationen WHO som i Världshandelsorganisationen WTO. Sverige ska vara pådrivande i EU:s handelspolitik för att återuppväcka en handelsagenda över Atlanten.

I issmältningens och klimatförändringarnas spår tydliggörs hur auktoritära länder stärker sitt inflytande i Sveriges nordliga närområde. När EU nu utvecklar sin Arktisstrategi bör Sverige tydligt verka för en god koordinering med USA i frågorna utifrån våra gemensamma säkerhetsintressen.

3. USA:s återgång till Parisavtalet och Bidens engagemang i klimatfrågan skapar möjligheter för mer samarbete. En gemensam agenda i dessa frågor kommer ha en stor betydelse för det globala klimatarbetet liksom vår möjlighet att sätta miljöstandarder.

Startskottet går nu för vårt samarbete med USA under Bidenadministrationen. Det kräver en tydlig ambitionshöjning.

Pål Jonson (M)

Försvarspolitisk talesperson

Hans Wallmark (M)

Utrikespolitisk talesperson

Jessika Roswall (M)

Europapolitisk talesperson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.