En junikväll för 55 år sedan hände något som skulle förändra Hanne och Lars Nilssons liv för alltid - det var då de fann varandra. Sida vid sida har de sedan dess mött livets glädjestunder och prövningar tillsammans.
FT träffade det samspelta och lyckliga paret för att få ta del av deras berättelse och även få veta - hur har de gjort för att hålla kärlekslågan brinnande i så många år?
Året var 1966.
Platsen: Mariebergsskogen i Karlstad.
Vid detta tillfälle hade många livsglada ungdomar samlats för att roa sig den ljusa sommarkvällen igenom.
Två som befann sig på dansbanan var Filipstadsgrabben Lars Nilsson och Grumstösen Hanne Sörensen. Med sina vänner hade de först roligt på varsitt håll innan deras vägar till slut korsades.
– Då blev man uppbjuden. Visst minns man det väl, det var en härlig dag! berättar Hanne som fortsätter:
– Först tänkte jag att det var väl trevligt det här, att få dansa lite. Men så gick kvällen och sen ville han skjutsa hem en också!
– Ja, men du bjöd ju upp mig också! skjuter Lars in.
– Ja, det gjorde jag! Det blev några danser. På den tiden bodde jag i Grums och Lars bodde här i Filipstad. Och du och din kompis som du hade med dig skjutsade hem mig och min kompis till Grums.
Och sen höll ni kontakten?
Lars: – Det kan man ju lugnt säga att vi gjorde!
Vem tog initiativet till att det blev något mer?
Lars: - Det vette sjutton... Det var nog som det brukar vara när vi ska göra något - vi diskuterar först och sedan kommer vi fram till en slutsats och så genomför vi det.
Hanne: - Ja, det var nog gemensamt.
Vad var det ni föll för hos varandra?
Hanne: – Det där var något som växte fram efter hand, jag blev inte störtkär med en gång. Utan det blev bara bättre och bättre med tiden.
Lars: – Det är samma här - jag föll inte heller på en gång.
Hanne: – Jag tror inte man kan bli kär så där vid första ögonkastet, eller det kanske en del kan, men för oss växte det fram efter hand.
Två år senare från det att Hanne och Lars träffats förlovade de sig. Året efter, den 11 oktober 1969, klämtade bröllopsklockorna och paret blev äkta makar.
Lars: – Vi gifte oss i en liten fin kyrka i Skåne.
Hanne: – Det var för att min familj hade flyttat från Grums till Skåne. Och jag är från Danmark från början och hade min mormor och morfar kvar där och då var det lite enklare för dem att komma till Skåne.
Minnet av dagen ligger dem båda varm om hjärtat, det märks inte mist då Hanne och Lars berättar om stunden i Gudmuntorp kyrka som ägde rum för 52 år sedan.
Hanne: – Det var en riktigt härlig brittsommar kan man säga, för dagen efter bröllopet kunde jag gå omkring i en klänning utan ärmar, det var riktigt varmt och skönt - kanonfint väder!
Lars: – Det var min konfirmationspräst Torsten Hagensgård som vigde oss. Han hade flyttat till Lund. Honom är det nog många i Filipstad som kommer ihåg.
Firade guldbröllop
I en rasande fart har åren sedan rullat på - 2019 firade makarna guldbröllop, vilket innebär att de varit gifta i 50 år. Ett sådant speciellt och vackert tillfälle uppmärksammades givetvis ordentligt.
Hanne: – Vi firade på många sätt. Vi har två barn och fyra barnbarn, så först firade vi med dem. De kom hit och vi åt middag på Hennickehammar, det var väldigt väldigt fint. Och när vi kom hem på kvällen - jag hade berättat någon gång för barnen hur man gör i Danmark när man firar guldbröllop för där firas det väldigt mycket, så fick vi stanna bilen uppe vid vägen och vänta och sen fick vi gå längs med grusvägen fram till huset och på båda sidor av vägen hade de ordnat så det var marschaller hela vägen ner. Det var så fint!
– Sen efter det åkte vi till Danmark och firade där med min morbror och släkten. När vi senare åkte hem stannade vi till i Skåne där jag har alla mina syskon, vi är fem stycken. Och tillsammans var vi faktiskt på Ringsjö Wärdshus där vi hade bröllopsmiddagen när vi gifte oss. Vi tog med alla syskon och respektive dit och åt middag och sen var vi allihop och besökte kyrkan. Det var riktig nostalgi kan man säga!
Lars: – Ja, absolut. Vi har varit där och besökt kyrkan flera gånger när vi åkt förbi.
Hur ska man göra då för att hålla ihop så länge som ni gjort?
Lars: – Visa hänsyn till varandra. Sen har vi naturligtvis olika åsikter - och det tycker jag är väldigt bra. Jag tror att det är ganska nyttigt att man inte tycker samma. Man utvecklar varandra och får andra idéer då.
Hanne: – Absolut, annars blir det nog ganska trist. Och för oss brukar det oftast lösa sig väldigt bra.
Makarnas tips är också att göra mycket tillsammans, som att påta i trädgården eller motionera, men menar även att det är viktigt att ha egna intressen.
Lars: – Man ska ha lite hobbyverksamhet - Hanne syr ju till exempel mycket.
Hanne: – Ja, jag har jobbat i textilbranschen i 38 år men nu är det på hobbynivå.
Något annat Lars och Hanne tror har stärkt dem, både som par och som familj, är alla nya bostadsplatser de haft. Lars, som under 40 års tid arbetat inom Handelsbanken, har genom sitt yrke behövt att flytta runt i landet en hel del. Och då följde givetvis Hanne och barnen med.
Lars: – Det tror jag också har varit vitaliserande för ett äktenskap och en familj - det gör att man håller ihop. Jag började mitt arbete inom Handelsbanken här i Filipstad, sedan blev vi smålänningar och så har vi varit dalmasar. Och sen har jag även jobbat i Gävle.
År 2009 slogs dock bopålarna ner för gott. Här, på Pålandstrand i Filipstad, har makarna sitt trygga och ljuvliga hem dit barn och barnbarn (när det inte är coronatider) ofta kommer och hälsar på.
Lars: – Vi hade nog inte landat här om det inte varit för att min mormor och morfar köpte ett ställe här 1914 och byggde en sommarstuga. Och den har vi haft kvar i familjen och haft som samlingspunkt när vi bodde på olika håll. Sedan beslutade vi 2002 att riva det och bygga något nytt för att flytta hit permanent.
Hanne, vad är det bästa med Lars?
– Han är väldigt snäll och omtänksam. Jag gillar honom lika mycket nu som jag gjorde i början!
Lars, vad är det bästa med Hanne?
– Det är detsamma - hon är jättego, har alltid varit. Och vi kommer bra överens. Sen är hon en hejare på heminredning och färger och sånt. Hon talar om: så där kan du inte gå ut! Det uppskattar jag. När jag jobbade hade jag ofta slips och då kunde det ju vara: du kan inte ha den där slipsen till den skjortan.
Hanne: – Så var det! Jag är ganska noga med färger...
Lars: –Dessutom är hon en go hustru och lagar god mat!
Ett annat tips makarna, med glimten i ögat, har för ett långt och lyckligt förhållande är:
Lars: – När jag lagar mat då visar hon sig inte i köket och när hon lagar mat lägger inte jag mig i.
Hanne: –Det är det bästa! Är mannen i köket ska man inte vara där och lägga sig i, det är bättre att han får sköta sig själv.
Att makarna varit tillsammans i 55 år märks tydligt på hur samspelta de är under hela samtalet. Även att de hyser stor vördnad och ömhet för varandra går inte ta miste på.
Hur ska ni fira Alla hjärtans dag på söndag?
Lars: – Vi får se vad det blir, vi kanske går ut och grillar korv eller något. Det ska bli fint väder också så det kan vara lite mysigt.
Hanne: – Vi firar nog lite hela helgen.
Ja, för varför ska man nöja sig med att fira kärleken en dag om året när man som Hanne och Lars funnit sin sanna livskamrat.