I Västra Ämtervik laddas det för kyrkojubileum

I sommar är det 200 år sedan Västra Ämterviks kyrka invigdes. Det kommer att firas men just nu vet inte ingen exakt hur.

– Vi får se vad coronaläget medger men firas ska det på något sätt. Kyrkan har varit och är oerhört betydelsefull för bygden, säger prästen Anna-Greta Berggren.

Den 3 augusti 1815 drabbades församlingen av av en stor katastrof då sockenkyrkan från 1673, belägen i närheten av den plats där vi dag hittar Sillegården, antändes av ett blixtnedslag och brann ner till grunden.

Bara några få saker gick att rädda och de finns bevarade i den nuvarande kyrkan. Det handlar bland annat om två änglaskulpturer, dopfunten, nattvardskalken och Karl XII:s bibel.

Vad värre var, tyckte många, räddades inte socknens hembränningsapparatur som förvarades på kyrkvinden under de tider på året då husbehovsbränning inte var tillåten.

Missväxt och hungerår gjorde att församlingen vid den här tiden var mycket fattig.

– Men redan 20 augusti 1815 försäkrade kronprins Karl Johan ”Vestra Emterviks sockenmän” om en gåva på 400 riksdaler. Genom den gåvan och en så kallad stambokskollekt som inbringade 3 706 riksdaler kunde ett nytt kyrkobygge planeras, berättar Lars Johansson från Västra Ämterviks hembygdsförening och fortsätter:

– Kyrkan började byggas 1819. Stenen till bygget togs på västra sidan Aplungen och kördes fram med häst och släde. Så sent som den 6 maj var det så mycket snö och så hård skare att stenen kunde köras rakt över alla gärdsgårdar. 1820 var kyrkan klar men den invigdes inte förrän sommaren 1821.

Kyrkan har också renoverats flera gånger.

– 1893 byggdes västra läktaren och en orgel med nio stämmor kom på plats. 1927 skedde en mer genomgripande renovering och 1988 byggdes kapprum, brudkammare och toaletter, berättar Arnold Gustafsson, ordförande i församlingsrådet.

Kyrkan i Västra Ämtervik har varit en betydelsefull samlingspunkt för bygden. En som har många minnen av det är tidigare kommunalrådet Karl-Johan Adolfsson (C) som är medlem i församlingsrådet.

– Jag kommer ihåg de första gångerna jag besökte kyrkan som ung. Det var så otroligt mycket folk i kyrkan då.

Även Lars Johansson minns julottorna.

– Det där runda fönstret med färgat glas ovanför altaret såg man inte när man kom. Men när klockan var åtta lyste dagsljuset in genom det. Det är ett starkt minne, säger han.

Men kyrkan är i högsta grad relevant även i dag, om än på ett lite annat sätt.

– I dag är det en samlingsplats. I coronatider är ju allt lite annorlunda men normalt sett är det många aktiviteter här. Särskilt barnaktiviteterna som vi försöker att hålla i gång så gott det går även nu. Och vi har en väldigt stor konfirmandgrupp nu, berättar Anna-Greta Berggren som tycker att det är viktigt att kyrkan uppmärksammas.

– Det är viktigt att lära av historien för att kunna förstå sin nutid. Därför vill vi till exempel påminna barnen om att kyrkan funnits så länge, för det är ju tänkt att de ska vara vara med och fira att kyrkan fyller 200 år. På grund av coronapandemin är det ju väldigt tveksamt om vi kan samla folk till ett jubileumsfirande den 12-13 juni. Jag tror tyvärr att vi får skjuta på det något, men ett firande blir det, på något sätt, säger Anna-Greta Berggren.