Hoppa till huvudinnehållet

Samiska spår i Ölme: ”Inte ovanligt med brukssamer”

Publicerad:
Reporter Ida Oscarsson
Ida Oscarsson
ida.oscarsson@nkp.se
En pojke vid namn Per Månson var född på Ölme prästgård. Han mötte samer vid Liksåsen 1637.
En pojke vid namn Per Månson var född på Ölme prästgård. Han mötte samer vid Liksåsen 1637. Foto: Jonas Ekströmmer

År 1637 var Per Månson från Liksåsen i Ölme bara femton år. Men hans dagboksanteckningar om att träffa skogssamer med sju renar i Ölme finns fortfarande bevarade och har studerats av historiken Peter Ericson från Sundsvall.

Den sjätte februari är det samernas nationaldag. Enligt arkeologen Ingela Bergman så finns det spår av bosättningar i Sveriges norra delar, som i Arjeplog, som nästan är 10 000 år gamla. Att samerna mestadels bott i Norrland och i fjällvärlden är vida känt, men att det bodde samer längre söderut är inte lika omnämnt.

Men runt om i Värmland finns det spår efter samer som både levt i området och som varit på genomresa. Enligt Per Ericson så var området som blev staden Kristinehamn 1642 inte så väldefinierat och folk i trakten hade inte samma benämningar på var de bodde som idag. Den dokumentation som gjordes på den tiden var bland annat domar och i lönelängder. Enligt Peter Ericson så är femtonårige Per Månsons dagbok en av de äldsta dagböckerna som är bevarade i Sverige.

– Han föddes på prästgården i Ölme och skrev om hur han träffade på lappfinnar och deras sju renar, säger Peter Ericson.

– I Väse socken åberopades också samerna 1617. De skulle då ha kommit över norska gränsen och de flydde förmodligen från trolldomsprocesserna där, säger han.

Från 1603 till 1604 finns det dokumenterat att samer avlönades vid Nykroppa bruk.

– Det var inte ovanligt med brukssamer, säger Peter Ericson.

Sedan var det inte ovanligt att de också på sidan av bruksarbetet hade egna renar.

Fick skadestånd

Längre västerut, i Närke har Peter Ericsson studerat två trolldomsprocesser där samer var iblandade. Samerna var en utsatt grupp under den tiden då kyrkan och folk i allmänhet var livrädda för trolldom. I en av domarna var den ena samen, som kom från Kristinehamn, brottsoffer då han blivit skjuten i ena skinkan av en man som anklagade honom för trolldom.

– Han fick skadestånd utbetalat.

Den andre samen var tilltalad och blev dömd till döden.

– Jag vet inte om det blev så. Det var många som benådades, säger Peter Ericson.

Under 1600-talet finns det dokumenterat om samer, om än inte i rikliga mängder, men senare under 1700-talet och framför allt under 1800-talet blev samerna inte omnämnda på samma vis. Det var också under den tiden som förtrycket mot samerna tilltog, bland annat genom tvångsförflyttningar.

– Det blir inte tvärtyst, men det är svårt att få fram information. Det kan ha att göra med det ökade nationalstats-tänket också, säger han.

– Det man vet är att samerna har varit utbredda ner till Mälaren. Samernas historia är en stor del av Sveriges och Nordens historia men det är vita fläckar på kartan.

Artikeltaggar

KristinehamnLokalhistoriaSamhälleSundsvallÖlme

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.