En värmländsk pionjär inom modernismen ska lyftas fram ur skuggorna. Axel Törnemans gärning och liv är temat för en helt nyproducerad, ytterst omfattande utställning på Thielska galleriet i Stockholm.
– Det är den största på i alla fall 50 år, säger curatorn Adam Korpskog.
Under lördagen invigs utställningen Bohemliv och modernitet, där inte mindre än 78 verk av Axel Törneman visas.
Utställningen kommer precis hundra år efter att Törneman hade sin sista separatutställning i livet, och 96 år efter hans död.
Dog och glömdes bort
Axel Törneman föddes i Persberg utanför Filipstad och hans konstnärliga talanger tog honom till såväl Stockholm som München och Paris. Han slog igenom stort, blev hyllad och erkänd - men efter hans för tidiga död blev det ganska tyst.
– Han blev mer eller mindre bortglömd när han dog, 45 år gammal, säger Adam Korpskog.
Han är konsthistoriker och har fått uppdraget att kurera utställningen - men har följt Törneman i spåren redan tidigare.
– Jag upptäckte honom för ungefär tio år sedan och tyckte att han var en väldigt häftig konstnär, med härliga färgfanfarer, riktiga eldkvastar, berättar han.
Detta i kombination med de stora formaten förför:
– Det är lite som när man kommer till New York, när man bara måste titta upp på de höga husen! Man känner sig liten och överväldigad, säger han.
Adam Korpskog slogs också över hur pass outforskad värmlänningen var.
– Han finns i konsthistorien, men det är inte så många utanför konstvärlden som känner till honom.
Internationellt genombrott
Ändå var Axel Törneman verkligen rosad under sin aktiva tid och hans verk säljs fortfarande på de stora auktionshusen, men kändisfaktorn som omgärdar exempelvis Zorn och Carl Larsson saknas.
– Det är lite motsägelsefullt. Han var en av de första modernisterna och fick ett stort internationellt genombrott med målningarna Nattcafé och Bretagnare. Han tog hem dem till Sverige sedan och alla tyckte de var jättehäftiga, säger Adam Korpskog.
Under sina Parisår skildrade Törneman bohemlivet, som han också deltog i, men ändå brukar han inte riktigt ses som en av bohemerna.
Exotiskt nattliv
– Han var väldigt kontinental och kunde verkligen Parislivet i skildringarna och i Sverige tyckte man det var exotiskt.
På målningarna syns nöjesliv och festande människor, men han målar också kokotter, ett slags lite ”finare” prostituerade. Han tar inte ställning för eller emot, eller gör han? Adam Korpskog lämnar frågan öppen:
– Vad vill Törneman säga med Nattcafé? Vill han säga att det är dekadent, är det kritik eller humor?
Törneman gjorde Nattcafé i två versioner. Den ena köptes av Ernest Thiel:
”Thiel tänker visst så småningom skaffa sig en samling af mina arbeten. Och han har endast förstklassig konst i sitt gallerie så jag behöver icke skämmas för sällskapet” skrev Törneman om detta i ett brev, som citeras i utställningskatalogen.
Och den andra versionen? Den hänger vanligen i NWT-huset i Karlstad, men är just nu utlånad till Thielska och utställningen.
Tog nya vägar
Efter hemkomsten till Sverige lämnade Axel Törneman Paris också i sin konst. Han slog snart in på nya vägar i konstnärskapet.
Det kan ha bidragit till att han senare hamnade i skymundan, liksom att värmlänningen gick sin egen väg inte bara i måleriet. Han gillade inte konstnärliga manifest, ville inte ingå i några grupperingar och marknadsförde heller inte sig själv i någon högre grad.
– Han var mycket av en solitär, konstaterar Adam.
Han ställde inte ut så ofta och när det väl hände var det ofta som en anhalt innan han gick vidare i sitt skapande, i en ny riktning.
Spektakulär variation
I Sverige arbetade Axel Törneman mycket med stora fresker i offentliga miljöer, men gjorde också bokomslag och frimärken(!).
– Han hade verkligen förmågan att variera kompositioner, färger och format på ett spektakulärt sätt, säger Adam Korpskog.
Den variationen lyfts också fram på utställningen.
– Han är väldigt mycket mer än Nattcafé. Man behöver se andra saker också för att få helheten, tycker Adam Korpskog.
Ett nytt genombrott?
Det har besökarna på museet nu verkligen chansen att göra. Detta är utan omsvep den största utställningen av hans konst på över 50 år. Millesgården hade en utställning för 30 år sedan, men den var mindre. Även Rackstadmuseet har uppmärksammat Törneman, men nu är det dags för en riktigt maffig utställning i huvudstaden.
Senare i vår skildras Törneman även i en ny bok - den första riktiga biografin.
Ska 2021 ge succékonstnären som glömdes bort ett nytt genombrott?
– Svårt att veta. Kanske! säger Adam Korpskog.
Han håller tummarna:
– Jag hoppas att Törneman ska få något slags omvärdering och att man ska fokusera mindre på Nattcafé och mer på helheten. Det är helhetsgreppet man behöver för att förstå honom som konstnär.
Granne med Thielska
Törneman flyttade aldrig tillbaka till Värmland. När han kom hem till Sverige bosatte han sig i Stockholm och kom så småningom att bo med sin familj i en villa intill Thielska galleriet.
Det värmländska arvet hade han med sig ändå. Han gjorde till exempel en hel del målningar som motivmässigt tar upp det industriella Värmland, med arbetarskildringar från bruk.
– Han reste till Hagfors och Nykroppa och Eda glasbruk. Om Törneman hade fått leva hade han kunnat bli en av de stora svenska socialrealisterna, som Amelin, säger Adam Korpskog och avslöjar att Törneman skänkte en Hagforsmålning till Sovjetunionen.
– Han donerade den till Sovjetunionen i början av 20-talet. Den finns antagligen någonstans i Kreml. Han fick tackkort av Lenin.
Men var han kommunist? Tveksamt - Adam Korpskog tror att det kan ha handlat om att många på den här tiden såg Ryssland som de som stoppade första världskriget. Det fanns därtill intressanta konstströmningar i Ryssland vid den här tiden.
Gnistor från Värmland
Konsthistorikern tycker också att man även i de parisiska miljöerna kan ana spåren av Värmland, där det gnistrade från hyttor, smedjor och hammare.
– I hans konst från Paris finns flammor och stråk som han själv menade var inspirerade av hans uppväxt i Värmland.
Värmland syns också i målningen Dåren, som föreställer en man som spelar på en fiol med en trädgren. Bilden var inspirerad av Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen, men påminner också om naturen han hade med sig från barndomen i Persberg.
– Den blir en symbol för Törneman. Han reste till Paris, men är ändå kvar på berget i Persberg.
Fakta
Bohemliv och modernitet
Utställningen Axel Törneman. Bohemliv och modernitet pågår 6 februari till 6 juni på Thielska galleriet.
Thielska har en av Sveriges största Törnemansamlingar, men museet har även lånat in verk från andra museer, företag och privatpersoner.
Axel Törneman föddes i Persberg 1880 och dog i Stockholm 1925. Hans dramatiska kompositioner och motiv i starka färger gjorde honom till portalfigur för den svenska modernismen.