“Träbyggnation kan bli stort tillväxtområde i Värmland”

Hur ska Värmland utnyttja skogen på bästa sätt, som ger jobb, skatteintäkter och välfärd till regionen?

Länet tillhör världseliten inom förädling av skogsråvara till exempelvis vätskekartong. Inom industriell träbyggnation ligger vi sämre till. Men nu börjar det röra på sig även inom det området.

Industriellt byggande innebär byggen med prefabricerade delar som tillverkas i en fabrik som kan finnas långt från bygget, till exempel nära råvaran på landsbygden.

Nu är många samverkande aktörer i gång för att höja kompetensen i det värmländska industriella träbyggandet.

– Vi vill höja värdet av vad vi gör av skogen. Vi vill höja förädlingsvärdet och exportvärdet, sa Helene Vogelmann, projektledare inom kluster och innovationssystem på Region Värmland, till NWT vid Trämarknaden på Stadshotellet i november 2019.

Inte långt därefter, för ganska exakt ett år sedan, startades projektet Indbygg. Projektet drivs av det värmländska skogsindustriklustret Paper Province. Projektet, som ägs av Paper Province, Industriellt utvecklingscenter Dalarna, Region Värmland och Karlstads universitet, involverar flera regionala aktörer som Stora Enso och Byggdialog AB samt flera värmländska kommuner. Projektet ska leda till en hub, ett nav, för industriell träbyggnation i Värmland och i förlängningen fler innovativa lösningar och klimatsmarta affärer.

Ska bli ledande

Visionen är göra Värmland och Dalarna till ledande regioner inom skoglig bioekonomi där trä används som det dominerande materialet i byggindustrin.

Pengarna till projektet kommer bland annat från Europeiska regionala utvecklingsfonden, regionerna, kommuner och privata företag.

Matchmaking, att knyta ihop företag i regionen som inte känner varandra men som kan ha nytta av att samarbeta, är en viktig del av projektet. Där finns redan synliga resultat i form av den lyckosamma matchningen mellan AB Hilmer Andersson i Åmotfors och Fridh & Hells Bygg i Bengtsfors (se separat artikel).

Hänt mycket på ett år

Projektledaren Gunnar Hellerström på Paper Province i Karlstad säger ett år in i det treåriga projektet att det har hänt mycket, trots vissa coronarelaterade förseningar.

– Vi har utåtriktade aktiviteter och möter företag löpande, men aktiviteten ska öka än mer.

– Det här är ett område Paper Province inte jobbat i tidigare. Vi har haft medlemsföretag som sågverk och i viss mån komponentleverantörer, men inte just byggsektorn, det är nytt för oss, och vi behöver ny kompetens.

Gunnar Hellerström säger att det har varit viktigt att få kvittens på att projektet fortfarande är relevant ur ett marknads- och företagsperspektiv även under och efter pandemin, och man har skapat nätverksgrupper för det.

– När vi frågar branschen säger de att privata beställare har blivit betydligt mer försiktiga, men offentliga aktörer fortsätter i stort sett att bygga som tidigare.

Projektet har skapat utåtriktade aktiviteter som Wood Talk - regelbundna digitala halvtimmesträffar där deltagarna får inspiration och kunskap om vad som händer inom den skogliga bioekonomin och industriell träbyggnad. Projektet har också jobbat med en liknande klusterorganisation i Dalarna som har varit i gång längre, för att lära sig av den.

Gunnar Hellerström säger att projektet har både ett globalt och ett regionalt syfte.

– Det handlar om en omställning från fossila insatsmaterial som stål och betong som inte är bra för miljön till att göra byggnader i cirkulära material, i vårt fall trä. I vår del av världen är vi omgivna av råmaterialet. Vi är redan duktiga på att tillverka produkter och kommersialisera tjänster som baserar sig i skogen. Vi har ett månghundraårigt arv, och att vässa det ytterligare är något som Region Värmland och andra har satt ett prioriterat mål. I regionens smarta specialiseringsstrategi som man har jobbat med framgångsrikt, är skoglig bioekonomi utpekad som spetsen, där vi ska satsa. Gör vi det här rätt kan det bli ett stort tillväxtområde för vår region.