Skolan en nationell angelägenhet

Debatt
PUBLICERAD:
Avslutningsvis är det viktigt för oss liberaler att skolan ger alla individer, oavsett var de bor, lika möjligheter i livet, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB Scanpix/TT
Vi menar att skolan är en nationell angelägenhet som helt enkelt är för viktig för att behandlas som en kommunal budgetregulator, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.

Liberalerna har under många år pekat på bristerna inom skolan. Det handlar om sjunkande skolresultat, ökad andel obehöriga lärare, läraryrkets sjunkande status och att skillnaderna ökar mellan kommunerna. Även OECD har påtalat vikten av att staten stärker sin styrning av skolväsendet för att bidra till ökad likvärdighet. När januariavtalet slöts var ett av våra främsta krav att det ska tillsättas en utredning om hur statligt huvudmannaskap kan genomföras. Alltså hur och inte om.

Den 22 december 2020 beslutade regeringen efter att vi förhandlat att tillsätta en särskild utredare med uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag för statligt huvudmannaskap för skolan. Uppdraget ska presenteras i maj 2022. Vi menar att detta är ett viktigt steg och en viktig liberal seger att vi nu lyft frågan på den politiska dagordningen på allvar för första gången på 31 år sedan Göran Persson, utan föregående utredning eller stöd bland lärarna, genomförde kommunaliseringen av skolan.

Resultatet har vi sett. Dubbelkommando, ökad administrativ börda, skiftande intresse och ambition för skolan, lärarna och inte minst elevernas kunskapsutveckling. På grund av lokala brister och med allt fler kommuner som inte har förmåga eller resurser att upprätthålla en god kvalitet inom skolan har staten beslutat om ytterligare statsbidrag. Även om de enskilda satsningarna har varit nödvändiga som den på matematikämnet, eller att höja lärarnas löner eller att fortbilda fler för att öka andelen behöriga så har detta varit ett sätt för den nationella nivån att försöka lappa och laga i ett system som inte längre fungerar.

Socialdemokraterna och Moderaterna står inte bakom vårt mål i frågan om statligt huvudmannaskap. Samtidigt ser vi ett brett stöd, till exempel de båda lärarfacken, för Liberalernas krav om att staten ska ta ansvaret för skolan. Dessutom har rektorerna i Skolledarförbundet har tagit ställning för att skolan ska förstatligas. De har starkt stöd hos sina medlemmar. Nio av tio rektorer och åtta av tio lärare vill att staten tar huvudansvar för skolan. Men det stannar inte där, även hos allmänheten finns en tydlig majoritet som vill förstatliga skolan.

För Liberalerna är statligt huvudmannaskap en av våra viktigaste skolfrågor. Om vi ska stärka läraryrkets attraktivitet och samtidigt säkerställa att skolor i till exempel förorter eller den värmländska glesbygden får goda förutsättningar i form av resurser, behöriga lärare och bättre styrning kräver det att staten tar ansvar. Vi menar att skolan är en nationell angelägenhet som helt enkelt är för viktig för att behandlas som en kommunal budgetregulator.

Avslutningsvis är det viktigt för oss liberaler att skolan ger alla individer, oavsett var de bor, lika möjligheter i livet. Därför är skolan en nationell angelägenhet. Dessutom, ska vi bygga ett starkare land och kunna konkurrera med andra länder på en kunskapsintensiv marknad är en likvärdig skola som sätter kunskap i första rum helt avgörande. Ska vi också vända resultaten i utsatta områden, där det finns flera skolor där inte ens hälften av eleverna blir behöriga till gymnasiet, krävs reformer som gör satsningar möjligt.

Anton Sjöstedt (L)

Kommunfullmäktigeledamot i Arvika kommun och legitimerad ämneslärare

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.