Ifrågasätter järnvägssatsning – vd svarar

Insändare
PUBLICERAD:
Insändarskribenten är kritisk till arbetet med framtidens järnvägsplaner. Ansvarig tjänsteman svarar om arbetet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jonas Karlsson är vd i bolaget Oslo – Stockholm 2.55 sedan 2016. Han har använt mer än 26 miljoner kronor av medborgarnas pengar. Ännu har han inte levererat konkreta resultat. Alla projekt ska ha milstolpar, där man stannar upp och utvärderar resultat och färdriktning.

Jonas Karlssons koncept för järnväg mellan de två huvudstäderna är en skiss lånad av Infrastrukturkommissionen. Bakgrund och syfte med skissen är jag väl insatt i. Det är inte ett genomtänkt förslag, det var inte avsikten. Det var bara ett utkast för att testa olika finansieringsmöjligheter.

Oslo – Stockholm 2.55 AB har sin förebild i Ostlänken AB, som jag följde på nära håll. Ostlänken fokuserade på behovet, Jonas Karlsson fokuserar på lösningen. Ostlänken rekryterade expert till posten som vd, Oslo – Stockholm 2.55 rekryterade politiker.

Nationellt har vi Riksrevisionen som granskar vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.

Oberoende revision bidrar till att stärka den demokratiska insynen och en god resursanvändning. Sådan revision saknas i regioner och kommuner. När dessutom verksamheten sker i bolagsform som är tillknäppt och har ledning, som inte svarar på frågor och inte medverkar i diskussioner tillsammans med experter, ja då har ett vi stort demokratiskt problem.

Medborgarna i Värmland ska ha insyn. Vi ska inte behöva kalla in UG så fort vi vill veta sanningen.

Vid närmare kontroll visar det sig att Jonas Karlssons utsagor inte alltid är korrekta och när någon, särskilt i Norge, antyder eller ställer i utsikt en utredning, ja då är Jonas Karlsson snabbt ute i media och ger intryck av att nu är vi nära att sätta spaden i jorden.

Järnvägen är Värmlands viktigaste fråga för många kommande generationers välstånd. Den får inte hamna fel. Så här på bolagets sjätte år är det dags för en oberoende granskning så att vi får svar på frågan, är du på rätt väg Jonas Karlsson.

Visa att:

Din sträckning är den bästa med avseende på befolkning och ekonomi! Du förutsätter att Norge väljer din sträckning. Visa det!

Du kan kombinera privata investerare med Trafikverket! Har privata aktörer förtroende för Trafikverket!

Din kalkyl och din ekonomi håller!

Du kan inviga 2030, vilket du framfört i media flera gånger! Visa att Trafikverket kan genomföra sina sträckor de närmaste 10 åren!

Du kan leva upp till dina restider och att du kan konkurrera med flyget!

Nytt spår bredvid gammalt är bra teknologi för framtiden!

Gods och personer på samma järnväg är en bra lösning!

Du har de samarbetsavtal du talar om!

Dessa och andra frågor vill vi värmlänningar ha svar på.

Leif Lendrup

SVAR DIREKT:

Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 bildades för drygt fyra år sedan av regionerna och de större svenska städerna i stråket mellan Oslo och Stockholm för att påskynda en bättre förbindelse mellan huvudstäderna och därmed bättre regionala förutsättningar i stråket.

Vi har på kort tid lyckats etablera stråket som ett av de mest intressanta i Skandinavien. Så intressant att den norska regeringen så för någon vecka sedan meddelade att man vill söka kontakt med den svenska regeringen för att diskutera en gemensam utredning av projektet. Det är ett stort framsteg men det är inte det samma som att järnvägen har beslutats att byggas.

I vårt arbete har vi försökt att inte bara ställa krav och visa på behov.

Vi har försökt visa på lösningar. Det tror vi har varit avgörande för att föra projektet framåt.

Däremot har vi väldigt lite åsikter om hur projektet sedan genomförs rent tekniskt. Det viktiga är att det görs. Vårt arbete utgår från att det måste avgöras i de processer som alltid måste genomföras för att bygga järnväg. Det betyder att Trafikverket gör åtgärdsvalsstudier, fördjupade utredningar och järnvägsplaner och regeringarna avgör hur infrastruktur ska prioriteras och finansieras.

Trafikverkets åtgärdsvalsstudie är grunden för vårt arbete. Den fördjupade utredningen på Värmlandsbanan och funktionsutredningarna på Mälarbanan visar vad som behöver göras på befintlig järnväg.

Genom en konceptvalsutredning (KVU) och lokaliseringsutredning för en ny Grensebana samt en lokaliseringsutredning för en ny Nobelbana kommer vi få reda på både vad som är den bästa tekniska lösningen och lämpligaste dragningen av en ny järnväg. Det är så det alltid går till, och så kommer det gå till här också.

Vi har visat regeringen i både Sverige och Norge att en ny Grensebana mellan Sverige och Norge är i princip lika lönsam som Öresundsbron och att det både är möjligt att finansiera både kommersiellt och offentligt. Sedan måste politiken välja väg.

Våra underlag finns på vår hemsida. Vi tycker att det är väldigt bra att den norska regeringen givit Jernbanedirektoratet i uppdrag att titta på möjligheterna och värdera de olika lösningar vi presenterat.

Slutligen så är det naturligtvis bolagets ägare som måste avgöra hur mycket resurser bolaget ska ha, om resurserna är väl använda och om bolaget gör det bolaget fått i uppdrag att göra. På samma sätt så är det naturligtvis styrelsen och ägarna som beslutar om budget och avgör vem som är lämplig att utföra arbete.

Vår verksamhet granskas årligen av både lekmannarevisorer och professionella revisorer. Jag deltar gärna och redovisar bolagets verksamhet, men när nästa alla frågor handlar om teknik- och linjeval är det bättre att ställa dessa till Trafikverket och framföra dessa synpunkter i de remisser som Trafikverket skickar ut.

Vårt uppdrag är att åstadkomma en modern förbindelse med en restid på under tre timmar mellan huvudstäderna. Jag tycker att vi tagit stora steg framåt under den tid som bolaget funnits.

Jonas Karlsson, VD

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.