Investringsstöd avgörande för byggande

Debatt
PUBLICERAD:
Såväl branschföreträdare i affärspressen som Boverket pekar på investeringsstödet som den avgörande faktorn för att det byggdes så många hyresrätter förra året, skriver Ola Möller med flera.
Foto: Christine Olsson/TT
Vi ser med glädje på att investeringsstödet ger Värmland hundratals nya lägenheter. Genom januariavtalet säkerställs detta under hela mandatperioden, skriver Ola Möller med flera.

Nästan 800 nya och ombyggda lägenheter. Det är resultatet av regeringens bostadspengar till Värmland förra året. Investeringsstödet till billiga och hållbara lägenheter är ett uppskattat och effektivt sätt att skapa fler lägenheter i hela landet. Torsby, Eda, Årjäng och Karlstad är bara några exempel på kommuner som har fått fler lägenheter tack vare regeringens politik. Det är bra.

Faktum är att det är så bra att regeringen har fått utöka den så kallade ramen för stödet. Eftersom det är så populärt ökade regeringen ramen från 7,5 miljarder kronor till 9,3 miljarder kronor. Det innebär tusentals nya lägenheter med krav på rimliga hyror som byggs hållbart. Investeringsstödet är också uppskattat av byggbranschen. Utan stödet hade byggsektorn med stor sannolikhet haft stora svårigheter under 2020. Men istället för den av många förutspådda kollapsen byggdes det mer under 2020 än 2019. Såväl branschföreträdare i affärspressen som Boverket pekar på investeringsstödet som den avgörande faktorn för att det byggdes så många hyresrätter förra året.

Skillnaden mellan 2019 och 2020 är också intressant ur ett annat perspektiv. Under 2019 rådde den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna körde igenom riksdagen med stöd av SD. Tusentals tänkta lägenheter stoppades samma dag som beslutet togs eftersom den lagda budgeten avskaffade investeringsstödet. Med smärtsam tydlighet stod det klart att politik gör skillnad och är på riktigt. Med ett pennstreck på en servett ströks tusentals människors möjlighet att få en lägenhet till rimlig hyra.

En fråga som är viktig att beakta är huruvida stödet till lägenheterna hamnar i fickorna på byggherrarna eller om det verkligen kommer hyresgästerna till del. Genom den kloka konstruktionen med så kallad normhyra ställs krav på att hyrorna hålls nere för att få del av stödet. För att få del av stödet måste hyran helt enkelt hållas under en förutbestämd nivå.

Det gör att många fler kan efterfråga nyproducerade bostäder än vad som annars hade varit fallet. En ytterligare konsekvens är att det faktiskt går att bygga på landsbygd och i glesbygd. Många bolag vittnar om investeringsstödets avgörande skillnad för om ett projekt ens ska vara möjligt att genomföra.

Vi ser med glädje på att investeringsstödet ger Värmland hundratals nya lägenheter. Genom januariavtalet säkerställs detta under hela mandatperioden. För oss är bostadspolitiken en viktig del av välfärdsbygget och då måste staten ta sitt ansvar tillsammans med kommunerna. Genom regeringens bostadspengar tas ett stort kliv för att fullgöra detta ansvar.

Ola Möller (S)

Riksdagsledamot med ansvar för hyresrättsfrågor

Gunilla Svantorp (S)

Riksdagsledamot

Lars Mejern Larsson (S)

Riksdagsledamot

Mikael Dahlqvist (S)

Riksdagsledamot

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.