Tvärstopp för utländska arbetare: "De trampade vatten"

Ett kinesiskt par skulle ha börjat jobba i Värmland i april men fastnade när allt stängde ner, och en estländsk professor fick vänta månader innan resten av familjen kunde följa med till Karlstad. Pandemin satte många käppar i hjulet under 2020. Nu jobbar Ny i Värmland framåt för att hjälpa utländsk arbetskraft komma till rätta i länet.

Det kinesiska paret hade sagt upp lägenheten och förskoleplatsen, sålt bilen och fått nya jobb i Värmland på samma globala företag de redan jobbade på i Kina. Sedan slog coronapandemin till, och de tog sig ingenstans.

– De skulle ha kommit första april i fjol och hade fått boende här. Pandemin gjorde att de stod och trampade vatten. Nu hoppas de kunna komma hit i april i år, berättar Kristina Lindroos, grundare och vd på Ny i Värmland.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har hon och kollegan Emma Balderud jobbat med att koppla samman svensk och utländsk arbetskraft med arbetsgivare i länet, och att etablera nyinflyttade i Värmland.

De kommer in i bilden när anställningskontrakten är signerade och ordnar med praktiska detaljer. Det kan handla om att ringa hyresvärdar eller att hitta jobb till medföljande partners.

– De blir mer långvariga i länet om båda har ett bra jobb, förklarar Kristina Lindroos.

Kommer in i systemet

Vid en flytt från utlandet krävs en hel del administration. Det ska fixas personnummer, bankkonton, försäkringar, elabonnemang och mycket annat. Då möter Ny i Värmland upp och följer med till alla instanser.

– De har tretusen andra saker i huvudet med allt som rör flytt och barn och jobb. Att själv hitta ett hus på distans går nästan inte. Vi ser till att de kommer in i systemet, säger Emma Balderud.

De berättar om en utlandsrekryterad person som skulle flytta till Årjäng. På pappret såg ett av lägenhetsalternativen bättre ut än de två andra, men väl på plats visade den sig vara inrökt med konstig lukt.

– Det hade kanske inte varit den bästa starten i ett nytt land. Den som såg bäst ut visade sig vara sämst. Vi är den förlängda armen som kan kolla sånt innan de anländer, säger Kristina Lindroos.

95 procent från utlandet

Inflyttarservicen är ungefär en tredjedel av Ny i Värmlands totala verksamhet. Men när det gäller just den biten, med inflyttarservicen, är hela 95 procent utlandsrekryterade.

Majoriteten av den övriga arbetstiden lägger Emma Balderud och Kristina Lindroos på att arrangera rekryteringsevent.

– Där är det nästan bara svenskar med, ofta hemvändare eller medflyttare, säger Emma Balderud.

Många söker sig till Värmland för att de längtar hem, vill ha större hus och tillgång till barnvakt. Det gäller både svensk och utländsk arbetskraft.

– Utlandsrekryterade ser Sverige som ett fantastiskt land där de kan köpa hus vid en sjö. De har en positiv bild av den svenska landsbygden, säger Kristina Lindroos.

"Jobba baklänges"

Under pandemin, som inneburit stängda gränser och reseförbud på många ställen, har inflyttarservicen varit minst sagt problematisk.

– Vi fick jobba baklänges i mars. Alla boenden vi ordnat fick vi säga upp, flytta fram eller leta nya hyresgäster till så inte inflyttarna behövde stå med tre månaders svensk hyra att betala, säger Emma Balderud.

Inom EU har det varit något lättare. Men en estnisk kvinna som fått jobb på Karlstads Universitet kom redan i våras, medan familjen blev kvar i Estland flera månader längre än det var tänkt. En fransyska som nu flyttat hit satt instängd i sin lägenhet med två små barn under sex veckor när Frankrike stängde ner.

– Många har rent psykologiskt inte velat flytta under en pandemi. Här har vi ändå kunnat leva trots att vi också haft begränsningar, men de som kommit hit är stolta och nöjda med flytten. De tycker att saker sköts snabbt och tydligt och att de kan lita på det som rapporteras. På många andra håll finns inte samma tillit till statsmakten, säger Kristina Lindroos.

Hur har ni hanterat situationen under pandemin?

– Vi hade en väldigt tuff vår där mycket ställdes in eftersom vi har mycket eventverksamhet. Marknaden för rekryteringar försvann ett tag innan företagen insåg att det stabiliserat sig. Under hösten kom det igång igen och nu när vi ställt om och haft flera digitala event ser vi stora fördelar med det, säger Emma Balderud.

Fler ansökningar

Till det senaste eventet, som gick ut på att matcha ingenjörer med värmländska arbetsgivare, valdes 38 ingenjörer ut bland 80 sökande.

– Insteget till att vara med blir lägre när det är digitalt, så vi får in fler ansökningar. Då får vi en otrolig höjd på deltagarna. Det blir även en mer konkurrenskraftig prisbild när man inte behöver resa så mycket, säger Emma Balderud.

Vad har varit de största lärdomarna?

– Vi har kunnat ha 17 kundmöten på en vecka när vi inte behövt resa fysiskt. Hela digitaliseringsresan är en jättestor lärdom och vi hade nog ändå behövt gå den här vägen. Nu var det vinna eller försvinna. Vi hade inte tagit oss igenom det här om vi inte haft kniven mot strupen, säger Kristina Lindroos.

– Det handlade om att agera snabbt och testa. Funkar inte en sak är det bara att testa något nytt, lägger Emma Balderud till.

Mötte krisen tillsammans

Att ställa om blev vardag för de flesta under 2020. För många företag bestod en stor del av året av krishantering. Ny i Värmland körde med öppna kort och höll kontakten med arbetsgivarna genom turbulensen.

– Det gjorde att vi kunde fortsätta jobba tillsammans med dem under hösten. Vi hade gått igenom krisen tillsammans, säger Kristina Lindroos.

Hur ser ni på framtiden?

– Det känns som att världen i stort har en längre planeringshorisont. Och i och med pandemin har många börjat titta på sina värderingar och vad som är viktigt i livet. Många känner kanske att livet i innerstan inte är vad de vill ha. Det funkar inte att jobba hemifrån när maken är föräldraledig och man bor i en etta. Många av de ingenjörer vi pratat med blev permitterade och började realisera planerna på att återvända till Värmland. Man ser över vad det finns för alternativ, säger Kristina Lindroos.

– Vi ser en omvänd urbanisering där fler flyttar från än till Stockholm, samtidigt som inflyttningen till Värmland ökat, säger Emma Balderud.