Fokus på lärande och kunskap

Ledare
PUBLICERAD:
Mer katederundervisning behövs.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Den svenska lärarutbildningen skall göras om – igen. Tidigare försök att höja kvaliteten har inte fallit så väl ut, men nu finns det faktiskt anledning att hoppas att det blir något ordentligt gjort.

Att svensk lärarutbildning inte håller måttet har stått klart länge, och är en bidragande orsak till de dåliga resultaten för den svenska skolan. De senaste decennierna har gjort tappra försök att rätta till problemen, men så länge utbildningen genomsyras av politiserad flumpedagogik har man bara skrapat på ytan. Det är själva grunden som brister.

Förra måndagen (18/1) skickade regeringen ut ett förslag om förändringar i lärarutbildningen på remiss. Den var säkert inte så pigg på det, men det har ingått som en del av stödpartiernas krav i januariöverenskommelsen, där särskilt Liberalerna under många år varit pådrivande.

Det skall bli ett kraftigt ökat fokus på lärande och kunskap, med bland annat fler lärarledda timmar för att höja kvaliteten och en bättre koppling mellan teori och praktik. Metodiken lyfts fram och kognitionsvetenskap skall också ingå i alla lärarutbildningar. Att det inte har gjort det tidigare kan synas förvånande, men förklarar mycket om dagens tillkortakommanden. Hur man effektivt lär ut är minst lika viktigt som vad som lärs ut.

Ett annat mycket bra förslag är att underlätta för utbildningen av ämneslärare. Personer som redan har en akademisk examen skall kunna gå en kortare kompletterande pedagogisk utbildning för att bli behöriga lärare. Eftersom djupare ämneskunskaper inte varit prioriterade i den vanliga lärarutbildningen så vore detta ett stort lyft. Många som brinner för sina ämnen har inte känt att de fått utlopp för det i lärarutbildningen. Det skulle också hjälpa till att lösa lärarbristen.

Att höja betygskraven för att antas till lärarutbildningen är också ett måste, och är något som en annan utredning kommer att föreslå nästa månad. Det signalerar att det är en viktig utbildning där kunskaperna sätts i främsta rummet, och borde locka fler kvalificerande sökande – under förutsättning att utbildningen sedan håller måttet förstås. Att det är rekordmånga som nu ansöker betyder föga, särskilt inte som avhoppen är stora. På ämneslärarutbildningarna är det mer än hälften som inte slutför sina studier.

Läraren och debattören Isak Skogstad, som är skolpolitisk expert hos Liberalerna, skrev i en krönika i Göteborgs-Posten (20/1) om att han nu har hopp om läraryrkets framtid. Där beskrev han också de avskräckande erfarenheter han själv fick på lärarutbildningen, där bland annat hans tankar om värdet av katederundervisning inte föll i god jord hos en lektor i pedagogik. Han fick ägna sig åt självstudier, praktik och vikariat för att få kunskaper i hur lärandet går till i praktiken. "Jag ville lära mig att undervisa, inte ödsla tid på timslånga seminarier om värdegrund, inkludering och kritiska perspektiv på lärarnas makt i klassrummet", skriver han.

Det återstår att se om dessa förändringar förmår rubba den flumpedagogiska maktordningen i den svenska skolan, men tanken är att förändringarna skall genomföras redan från årsskiftet 2021/22.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.