Det pågår ett aldrig sinande politiskt krig mot plast, trots allt det positiva som uppfinningen burit med sig. Nu har den fått bli symbol för all världens miljöförstöring och nedskräpning och det är ingen hejd på alla åtgärder som sätts in för att få bort detta ämne.
Det började med den ineffektiva och kontraproduktiva skatten på plastbärkassar, och nu tänker regeringen försöka driva igenom nya punktskatter på engångsmuggar och matbehållare av plast. Det föreslås också ett regelrätt förbud mot engångsartiklar som plastbestick, plastmuggar och sugrör. I bakgrunden finns förstås ett EU-direktiv, men räkna inte med att detta är något som en rödgrön regering motvilligt inför. Miljöpartister avskyr plast av princip och socialdemokrater vill gärna håva in ytterligare skattepengar.
Det var i augusti förra året som en utredning lade fram sitt förslag om de nya punktskatterna. 5 kronor i skatt för en plastmugg och 7 kronor för en matlåda om dessa är avsedda för engångsbruk. Tanken är att minska på användningen, men det kommer att slå oerhört hårt mot redan utsatt bransch. Det är faktiskt rejält magstarkt att komma med ett sådant här förslag under en pandemi där kaféer och restauranger går på knäna och en av deras få möjligheter att överleva just är genom hämtmat.
För till skillnad mot skatten på plastkassar blir detta svårare att komma runt, för att inte säga omöjligt. Även om det är miljömässigt kontraproduktivt så kan man ta med sig en, miljöovänligare, tygkasse eller köpa en, också miljöovänligare, papperskasse när man går och handlar, och slänga soporna i en, obeskattad och mer miljöovänlig, plastpåse på rulle. Men något motsvarande alternativ är svårt att tänka sig för hämtmat eller kaffe. Skall vi släpa runt på porslin utifall vi skulle få för oss att köpa hem något färdiglagat?
Följden blir ju snarare att vi antingen betalar de där extra skattekronorna eller, mycket mer troligt, att vi drar ned på köp av hämtmat rejält. Och fler uteställen får bomma igen och göra redan tomma stadsmiljöer ännu tommare. Punktskatterna är också orättvisa eftersom de inte drabbar den färdigförpackade maten som finns i våra livsmedelsbutiker.
Om det är nedskräpningen man oroar sig för så är det väl snarare där man borde sätta in krafttag. Håll ordning både i naturen och bebyggelse och höj böterna kraftigt, samt se till att det finns tillräckligt med avfallskorgar på bekväma avstånd som töms oftare.
Man kan också pröva att införa ett sorts pantsystem för engångsförpackningar. Nyhetssajten Fplus har skrivit om företaget &Repeat som strävar efter ett system med pant där engångsartiklarna sedan kan återanvändas. Flera restaurangkedjor har redan hoppat på idén, men allt hotas gå om intet då regeringen istället valt skatte- och förbudsvägen. Det drabbar också återanvänd plast eftersom den likställs med all annan plast.
Nu kommer uppgifter från miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen trots allt kanske skjuter upp planerna på den nya förpackningsskatten, med hänvisningen just till pandemin. Men märk väl finns inga planer på att stoppa det. Istället för i november i år kan skatten komma att införas 2022. Men även med eller utan pandemi så kommer det att slå hårt mot många enskilda, och ofta små, näringsidkare. Förslaget borde hamna, inte i återvinningen utan i sopförbränningen.