Nu befinner vi oss dessutom i en coronapandemi och även här har det visat sig att fetma är en riskfaktor för att drabbas allvarligt vid smitta, skriver Ulrika Ennen.
Ny forskning visar att övervikt utgör en särskilt allvarlig riskfaktor vid Covid-19. Samtidigt befinner vi oss i en situation där majoriteten av svenskarna har fetma eller övervikt – en situation som riskerar att eskalera när allt fler jobbar hemifrån med förändrade mat- och motionsvanor. Nu måste regeringen och Folkhälsomyndigheten öka hälsoinsatserna för att få ned andelen överviktiga.
Antalet dödsfall relaterade till fetma är mer än tio gånger så hög som antalet döda i trafiken. Övervikt och fetma innebär också ökad risk för bland annat typ 2-diabetes, vissa cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar och en större risk för graviditets- och förlossningskomplikationer. Mycket av det här vet vi redan. Ändå fortsätter andelen överviktiga och feta att öka inom nästan samtliga åldersgrupper i Sverige.
Nu befinner vi oss dessutom i en coronapandemi och även här har det visat sig att fetma är en riskfaktor för att drabbas allvarligt vid smitta. Nyligen konstaterade forskare vid bland annat North Carolina University att riskerna vid Covid-19 ökar vid övervikt. Ju mer övervikt, desto större risk, visar studien. Feta personer har också oftare underliggande sjukdomar som i sig är riskfaktorer för ett allvarligt sjukdomstillstånd vid Covid-19.
Så skriver du en debattartikelEn undersökning genomförd av WW ViktVäktarna/Sifo i augusti visar att nära var femte svensk (18 procent) är mer oroad över sin vikt under pandemin än tidigare. Trots den ökade oron har drygt var tredje (35 procent) gått upp mer än ett kilo de senaste sex månaderna. Att allt fler nu tvingas jobba hemifrån, och att stillasittandet därmed ökar, riskerar att förvärra svenskarnas övervikt och fetma ytterligare.
Nu måste regeringen och Folkhälsomyndigheten agera. Tillsammans med kommuner, landsting och arbetsgivare kan utvecklingen förändras. Här är tre konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras skyndsamt:
1. Riktade stödinsatser till områden med stora viktproblem. Det finns platser där problemen med hög BMI är extra stora, som i mellersta Norrland och östra Götaland. Rapporter visar också att övervikt och fetma är mer vanligt i områden med lägre utbildningsnivåer och inkomster. Dessa insikter kan användas för att rikta hjälp och utbildningsinsatser kring kost och motion till platser med störst behov.
2. Viktminskning på recept. Fetmakirurgi är i dagsläget den primära metoden sjukvården erbjuder individer som behöver hjälp med att minska sin vikt. Det är ett radikalt ingrepp för en person med måttlig övervikt. Sjukvården måste kunna tillhandahålla alternativa metoder för viktminskning, inte minst nu under Covid-19.
3. Öronmärk friskvårdsbidraget. Friskvårdsbidraget utökas för varje år som går. Det är bra. Men i nuvarande läge bör bidraget riktas till det som har störst effekt att vända den negativa viktökningstrenden. Låt därför bastubad och hypnos stå åt sidan till förmån för mer fysiska aktiviteter och kostlära – åtminstone tillfälligt.
Ulrika Ennen
Vd, WW Viktväktarna Sverige