Demokratin – värd att värna varje dag

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att genomföra aktiviteter för att uppmärksamma och stärka demokratin, skriver Peter Örn med flera. (Bild på demokratistugan.)
Foto: Kommittén Demokratin 100 år
Antalet demokratier i världen har minskat. För första gången sedan 2001 är autokratier i majoritet. Endast en tredjedel av världens befolkning lever i demokratier, skriver Peter Örn med flera.

Den 26 januari 2021 är det hundra år sedan riksdagen fattade det andra och avgörande grundlagsbeslutet som möjliggjorde kvinnlig rösträtt. Kommittén Demokratin 100 år vill uppmärksamma detta genom att uppmana alla medborgare att engagera sig i demokratin.

Vi har mycket att vara stolta över – ett högt valdeltagande, 87,2 procent i riksdagsvalet 2018, och att de grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade. Vi har hög tillit mellan människor och till våra demokratiska institutioner. Kanske är det därför många av oss tar demokratin för given trots att den på global nivå är på tillbakagång sedan flera år?

Antalet demokratier i världen har minskat. För första gången sedan 2001 är autokratier i majoritet. Endast en tredjedel av världens befolkning lever i demokratier. I flera länder har högerpopulistiska ledare fått makten i demokratiska val och sedan gradvis nedmonterat demokratin inifrån. Sveriges demokrati är stark, men vi är inte immuna mot den här typen av förändringar och måste vara vaksamma.

Desinformation och propaganda sprids snabbt och brett i sociala medier och kan påverka den fria åsiktsbildningen. Olika verklighetsbilder gör det svårare för människor att förstå varandras perspektiv. Hot och hat har blivit vardag för många politiker, journalister och andra i offentligheten. Det riskerar att leda till självcensur, att färre tar rollen som förtroendevalda och att journalister undviker att granska och rapportera om vissa frågor.

En annan utmaning är att många människor inte känner sig inkluderade. De upplever att de saknar förmåga att påverka samhället. Ett sådant utanförskap kan leda till minskad tillit mellan människor och till demokratin och de demokratiska institutionerna. Det finns områden med ett valdeltagande på över 90 procent men också områden där färre än 50 procent röstar. Detta måste tas på allvar.

Den globala pandemin har utsatt vårt samhälle för svåra påfrestningar och medför inskränkningar i vår mötesfrihet och rörlighet liksom stora ekonomiska förluster och arbetslöshet. Vi vet ännu inte vilka konsekvenser detta får, men vi vet att möten mellan människor är en förutsättning för en vital demokrati.

Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att genomföra aktiviteter för att uppmärksamma och stärka demokratin. Vi ser en enorm kraft i det engagemang som finns i det civila, offentliga och privata. Till exempel har närmare 100 olika aktörer undertecknat kommitténs Deklaration för en stark demokrati, en avsiktsförklaring för att främja demokratin, där varje aktör har gjort konkreta, demokratistärkande åtaganden.

Vi behöver alla engagera oss i vår demokrati. Politiska partier, kommuner, regioner, civilsamhället, trossamfund, offentliga aktörer och företag har ett ansvar att skydda och utveckla vår demokrati. Även som medborgare har vi ett ansvar och en skyldighet. Våga säga ifrån när fördomar, förakt och hat kommer in i vardagssamtalet! Gå med i ett politiskt parti, en förening eller driv en sakfråga. Det är nu vi ska engagera oss för demokratin!

Peter Örn

Ordförande, kommittén Demokratin 100 år

Lena Posner-Körösi

Demokratiambassadör

Emma Frans

Demokratiambassadör

Rosaline Marbinah

Demokratiambassadör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.