Agent 47 är en veteran numera. Hans resa som virtuell lönnmördare började för över tjugo år sedan nu. Första spelet var en buggig, klumpig röra med goda idéer som inte riktigt realiserades. Men sedan dess har de danska utvecklarna Io Interactive finslipat konceptet mer och mer. När den nya trilogin nu avslutas, så gör man det med det bästa Hitman-spelet hittills. Särskilt om man ser de senaste tre spelen som en helhet, vilket de i princip är. Den tidigare titelhållaren, Hitman: Blood Money, får nog se sig besegrad till sist.
Det mesta är sig likt även den här gången, förstås. Du är en lönnmördare, och som sådan smyger du omkring, klär ut dig, förgiftar folk, arrangerar ”olyckor” eller går bananas och skjuter varenda stolle du ser. Det finns alltid många olika sätt att ta kål på såna olycksaliga mål. Nivådesignen är minst lika inspirerad som i de senaste två spelen. Jag är särskilt förtjust i en tidig nivå som utspelar sig i en stor herrgård, där en person nyligen har mördats. Du kan utge dig för att vara detektiv, och på så vis lösa ett mord samtidigt som du planerar ett annat. Det är fantastiskt underhållande.
Du måste ju inte använda de mer intrikata omvägarna för att komma åt dina offer. Som alltid funkar också klassikern att ge folk ett gift som gör dem akut magsjuka, för att sedan följa dem in i badrummet och dränka dem i toan. Men Hitman 3 blir roligare ju mer du krånglar till det för dig själv.