Så kan framtidens boende se ut

Hur ser framtidens boende ut? Större, lantligt och mer hållbart eller kanske litet, stadsnära och med flyttbara väggar? Värmlands Affärer har pratat med en rad experter som ger sina bästa framtidsspaningar.

När Danske Bank samlade åtta experter för att sia kring framtidens boende för två år sedan var ledorden teknik, natur och hållbarhet. Små, smarta hem med flyttbara väggar sågs som ett bra alternativ då vi enligt experterna förväntas leva stora delar av livet i virtuella världar. Och mest hållbart blir att inte äga någonting själv, utan hyra sitt boende och prenumerera på möbler och kläder.

De såg framför sig att röstassistenter i hemmet kommer kunna beställa mat och hygienprylar innan de tar slut, och att data kommer kunna samlas in genom toaletten och sängen så att avatarer kan föreslå hälsomässiga förändringar. Att vi får besök av avlidna släktingar i form av hologram i hem som kanske helt saknar kök för att vi beställer hem allt vi vill äta. Och att vi planerar renoveringar och möblering med hjälp av virtual reality och flyttar ner under jord för att dra nytta av jordvärme och få mer plats.

Lika aktuellt

Anki Haasma, kontorschef på Tengbom arkitektbyrå i Karlstad, tror att ledorden teknik, natur och hållbarhet fortfarande är högst aktuella.

– Hemmen kommer fortsätta utvecklas mot det ”smarta”, men kommer nödvändigtvis inte vara så små. För även om mycket av det vi upplever och utför, som arbete och skola, sker digitalt så kommer troligtvis fler personer tillbringa allt större del av sin vardag i hemmet. Det ställer större krav på yta och möjlighet till avskärmning, säger hon.

Hon får medhåll från bland annat Maria Frisk, ansvarig för näringspolitik på Fastighetsägarna i Värmland. Hon tror att trenden med öppna planlösningar kan vara på väg bort i takt med att fler vill ha ett eget rum och kunna stänga om sig.

– Under några år har den genomsnittliga storleken på lägenheter minskat, för att behovet av små och billiga lägenheter varit stort. Det kan mycket väl vara så att önskemålen ändras nu och att köpare eller hyresgäster är villiga att lägga mer pengar på boendet när man vistas mer hemma, säger Maria Frisk.

Dyrare kostnader

En ökad betalningsvilja är något som även Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tror kan bli möjlig.

– Vi kan helt enkelt acceptera dyrare bostadskostnader per månad för något som vi nyttjar mer. Antalet bostadsaffärer är fler och priserna har stigit under pandemin, vilket förvånat många. När fler kan utföra sitt arbete utan att åka till ett fysiskt kontor varje dag riktas attraktionskartan om. Nu öppnar en större och bredare bostadsmarknad upp sig, och det kan kännas som en frihet för många, säger hon.

Är det en varaktig effekt tror du?

– Det är svårt att veta. Vi är mer hänvisade till våra hem nu och det renoveras och inreds och planteras i trädgårdar alldeles oerhört. Den trenden – att vi bryr oss om våra hem – den är här för att stanna. Den är inte helt ny, men den har intensifierats.

Rekordintresse

I dag är intresset för att köpa bostad större än någonsin, enligt bostadssajten Hemnet som mätt köpintentionerna sedan hösten 2017. Nästan varannan Hemnet-besökare planerar att köpa en ny bostad de närmaste sex månaderna. Och det här kopplas samman med att mer tid spenderas hemma.

Att hemmajobbande kommer bli mer vanligt i framtiden är de flesta överens om.

– Vi kommer nog i alla fall jobba närmare hemmet. Kanske ett hemma-nära mindre kontor i kvarteret blir intressant för att slippa lång restid till jobbet, spår Maria Frisk.

Anki Haasma har samma typ av idé.

– Det blir allt viktigare med bra uppkoppling, plats för hemarbete eller studier och kanske ett ”närkontor” i huset där man kan boka en arbetsplats för en dag eller två.

För att locka boende framöver tror Anki Haasma på mer levande centrummiljöer med en mix mellan handel, restauranger, bra rekreationsmöjligheter och fler centrumnära förskolor och skolor.

– Det råder stor brist på villor för barnfamiljer. Villasäljarna blir allt yngre och kanske har ett eller två tonårsbarn med i flytten och önskar lägenheter med ”villastandard”. För att få igång flyttkarusellen tror jag det finns ett behov av generösare lägenheter. Det är inte bara ensamstående, yngre och medelålders par som väljer att flytta till lägenhet. Inte alla barnfamiljer ser villalivet som det ultimata boendet utan vill ha möjlighet att bo kvar centralt med närhet till arbete, kultur, skola, handel och ser det som ett mer hållbart sätt att leva, säger hon.

"Täthetens nackdelar"

Daniel Nordholm, vd och planeringsarkitekt på SBK Värmland i Arvika, siar ihop med kollegorna om att framtiden kan innebära ett uppsving för landsbygden.

– Den så kallade urbaniseringen har avtagit, bland annat på grund av höga hyresnivåer och kvadratmeterpriser på bostäder i storstadsregioner. Men också på grund av att täthetens nackdelar blivit mer och mer påtagliga. Det handlar om minskad tillgång till bostadsnära grönytor och rekreationsområden, minskade friytor för barn i förskola och grundskola, ökad segregation och otrygghet, trafikproblem och nu även täthet kopplat till pandemin, säger han.

På SBK Värmland tror man att hållbarhet kommer hamna allt mer i fokus, både socialt och miljömässigt.

– Små städer, tätorter och landsbygder kan ha en tydlig konkurrensfördel då social hållbarhet sedan länge funnits som en naturlig del genom samhällsgemenskap, delningsekonomi, att känna sina grannar och ha nära till fritid och möten, säger Daniel Nordholm.

"Enkelt och bekvämt"

När det gäller framtida finesser nämner flera experter behoven av smidigare leveranslösningar.

– Något man pratat om länge kanske blir verklighet först nu, med smarta lösningar för hemleveranser av mat och annat. Det kan exempelvis handla om kylrum eller boxar i anslutning till lägenheter där man enkelt kan få levererat det man beställt, säger Maria Frisk.

Linnea Grahn, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Karlstad, tror att framtidens köpare av bostadsrätter kommer bli allt mer kräsna och vill ha det enkelt och bekvämt.

– Jag tror de kommer sätta ett högt pris på att det finns faciliteter i huset som gym, spa, relaxavdelning, mataffär och kanske även någon restaurang i huset. Jag tror vi kommer att se bostadsrättsföreningar som påminner mer om hotell och som erbjuder en helhetstjänst för de boende. Det kan handla om beställning av lägenhetsstädning, en bemannad reception där du kan lämna in tvätt och rumservice där man kan beställa upp mat. Bostadsrättsföreningar mitt i stan har även bilpooler där du kan låna en bil när du behöver uträtta ärenden eller ska åka bort, säger hon.

Generationsboende

Claudia Wörmann hoppas på en tillbakagång till mer generationsboenden.

– Förr var det vanligt att bygga lägenheter i flerfamiljshus med uthyrningsdel. Det förekommer mycket sällan idag. Den trenden önskar jag mig tillbaka. Tänk dig att du kan erbjuda övernattande gäster en egen del av bostaden. Eller hyra ut till en student. Alternativt öppna upp den delen den vecka du har barnen om du lever varannan-vecka-liv. Eller låta dina äldre barn bo i en egen lägenhet den dagen de har egen inkomst.

Överlag vill hon se en mer mångsidig bostadsmarknad framöver.

– Fler bostäder med uthyrningsdel, fler upplåtelseformer och blandad bebyggelse inom samma kvarter. I dag finns en rad olika koncept för att underlätta för förstagångsköpare, till exempel att man hyr först och köper sen. Det är den grupp som har det svårast att etablera sig på bostadsmarknaden, både den ägda och den hyrda. Andra grupper har också svårt, till exempel alla som börjar om efter en skilsmässa. Därför hoppas jag på många innovationer som gör att fler kan få tillgång till en bostad som de kallar för hem, säger Claudia Wörmann.