Replik: Bonus-malus-systemet ett stort ineffektivt misslyckande

Debatt
PUBLICERAD:
Systemet anses ineffektivt ur miljösynpunkt eftersom det inte beskattar utsläppen. Konjunkturinstitutet varnar till och med för en möjlig rekyleffekt som leder till ännu högre utsläpp till följd av systemet, skriver Christian Ekström.
Foto: Anders Wiklund/TT
Vidare konstateras det minska omställningen till en mer miljövänlig fordonsflotta, eftersom många som behöver en större bil hellre kör en gammal bil med lägre skatt än en ny, skriver Christian Ekström.

Svar till Monika Bubholz (NWT 15/1 2021).

Också Miljöpartiet måste se att bonus-malus-systemet är ett misslyckande. Ett misslyckande som kostar dem som behöver bilen mycket. På sikt skadar det hela Sverige, ett land där många behöver bilen för att få livet att gå ihop.

Monika Bubholz (MP) försvarar i NWT den 15 januari Sveriges höga fordonsskatter, högre förmånsbeskattning och det hårt kritiserade och misslyckade bonus-malus-systemet. Det må finnas en politisk vilja från bland annat Miljöpartiet till höga kostnader för vanliga människor att äga och köra bil, men det motiverar inte ett dysfunktionellt system.

Bubholz erkänner förvisso att Riksrevisionen dömer ut bonus-malus-systemet som ineffektivt, men hävdar att det är det bästa av vad som är politiskt möjligt. Frågan är dock vad som är så bra med systemet. Så väl Riksrevisionen (Ineffektivt stöd till miljöbilar, 2020) som Konjunkturinstitutet (Transportsektorns klimatmål, 2019) har granskat det svenska bonus-malus-systemet och är hårda i sin kritik.

Systemet anses ineffektivt ur miljösynpunkt eftersom det inte beskattar utsläppen. Konjunkturinstitutet varnar till och med för en möjlig rekyleffekt som leder till ännu högre utsläpp till följd av systemet. Vidare konstateras det minska omställningen till en mer miljövänlig fordonsflotta, eftersom många som behöver en större bil hellre kör en gammal bil med lägre skatt än en ny.

Inte nog med det. Bonus-malus-systemet bedöms dessutom inte vara samhällsekonomiskt effektivt. Konjunkturinstitutet konstaterar att systemet inte heller leder till de beteendeförändringar av bilköp som riksdagen tänkt sig när man införde systemet. Därtill konstaterar Riksrevisionen att systemet är ryckigt med många förändringar som gör att bilägare inte kan planera och anpassa sig till. Och nu är det alltså dags för en höjning igen den 1 april.

Det är skarp kritik. Kritik som Bubholz, Miljöpartiet och regeringen borde ta på allvar. För konsekvenserna för den enskilde är stora.

Med bonus-malus-systemet har vi sen 2018 sett kraftigt höjda fordonsskatter på vanliga bilar. En Volvo XC60 har blivit 700 procent dyrare och kommer i år kosta över 11 000 kronor i skatt. En Volkswagen Passat diesel har fått höjd fordonsskatt från 2 300 kronor per år till 10 900 kronor. För en liten Renault Megane har fordonsskatten ökat med över 1 000 procent, från 500 kronor per år till över 5 500 kronor.

Under de senaste åren har dessutom bensin- och dieselskatterna höjts kraftigt. Det slår hårt mot många som bor på landsbygd, barnfamiljer eller bara den som behöver bilen för att ta sig till och från arbetet. Detta alltså för ett system som inte bedöms leda till den miljöomställning som Sverige och världen behöver. Det är faktiskt vansinnigt.

I den bästa av världar kan omställning leda till så kallade win-win-situationer. Här handlar det snarare om en lose-lose. Det är dags att tänka om.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarnas Förening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.