Barnmorskan: “Det är en sorg att ha lämnat avdelning Q”

Malin Falkenström älskade sitt jobb som barnmorska i Karlskoga, men kände sig tvungen att söka sig därifrån när förlossningen skulle stängas permanent.

– Det kändes som om någon slog undan fötterna på en, det blev en existentiell kris för mig, berättar hon.

Hon har åkt till Karlskoga för att berätta om tiden efter att de fick beskedet, och för att hon vill berätta allt det fantastiska som hon kände att avdelning Q en gång var.

– Personalgruppen kände varandra utan och innan. Jag hade ofta möjlighet att ha en födande i taget och vara helt närvarande, sedan kunde vi knyta ihop säcken på BB efteråt, säger hon.

"Här är jag hemma"

Hon berättar om en grupp som visste var de hade varandra, som litade på varandras kompetens och en känsla av att alltid kunna finnas där för den födande kvinnan.

Ena dagen kunde hon vara på förlossningen medan hon nästa dag jobbade på gynekologiska avdelningen eller BB. Den stora variationen i arbetsuppgifterna gjorde att hon orkade med det tuffa arbetet som det innebär att jobba med förlossningar.

– Jag tror inte att folk förstår hur mycket man ger av sig själv på en förlossning. I Karlskoga fick man möjlighet att ladda om, säger hon.

Hon fortsätter:

– Min dröm har alltid varit att jobba på avdelning Q. När jag blev färdig barnmorska i januari 2013 kände jag att här är jag hemma. Härifrån får ni kasta ut mig för jag tänker stanna.

Bröt ihop

Efter att förlossningen varit stängd sommartid sedan 2016 fanns en oro på avdelningen att det skulle komma ett beslut att stänga den helt i Karlskoga. Samtidigt var det ingen som riktigt trodde att det skulle ske på riktigt.

Dagen när allt förändrades hade hon precis gått av sitt nattpass. Ledningen hade kallat till ett informationsmöte på morgonen. Där och då lämnades beskedet, förlossningen skulle stänga helt.

– Alla bröt ihop på alla möjliga sätt. En del kraschade totalt, tårar sprutade, en del skakade medan andra såg mer likgiltiga ut, berättar hon.

Anledningen till beslutet var att det fanns brister i patientsäkerheten då Karlskoga inte hade någon neonatalavdelning; vård av nyfödda barn i behov av akuta medicinska insatser. Efter kritik från IVO, Inspektionen för vård och omsorg, fattades beslutet att stänga förlossningen helt.

– Jag tror att jag talar för oss alla när jag säger att vi aldrig har känt oss otrygga. Vi hade narkosläkare nära till hands, korta sträckor till operation och bra kontakt med Örebro för fortsatt vård, säger Malin Falkenström.

Hon fortsätter:

– Jag tror att stängningen är en del av centraliseringen som pågår på flera håll i Sverige. IVO-kritiken gav dem en anledning att stänga.

Hon påpekar också det faktum att alla sjukhus med förlossningsklinik i Sverige inte har neonatalavdelning.

Sökte jobb i Karlstad

Ingen sades upp i samband med beskedet. Malin Falkenström och de andra barnmorskorna fick erbjudande att delvis jobba i Örebro om man ville fortsätta jobba med förlossningar.

Hennes första tanke var också att hon skulle stanna, men väl hemma bröt hon ihop.

– Jag tvärkraschade, det gick ut över familjen, mina barn, ja alla. Jag var tvungen att göra något för att rädda mig själv, säger hon.

Till slut landade hon i beslutet att söka jobb i Karlstad. Det räckte att ringa ett telefonsamtal så hade hon jobb, berättar hon.

– Det gjorde att jag klarade av att åka till Örebro och jobba den sommaren, jag hade en plan. Men jag hade aldrig sökt till Karlstad om inte förlossningen i Karlskoga hade stängt.

Stor sorg

Beslutet innebar också en flytt till Kristinehamn för att komma närmare sitt nya jobb. Hennes man jobbar som narkossköterska på Karlskoga lasarett. Kristinehamn gav möjlighet att pendla åt båda hållen.

Efter ett och ett halvt år i Karlstad saknar hon fortfarande sitt gamla jobb i Karlskoga.

– Det är en sorg att ha lämnat avdelning Q, det gör ont när man vet hur bra det har varit. Det finns forskning på att stöd och närvaro fungerar som smärtlindring, och det kunde vi ge i mängder.

Läs mer: