Förändring krävs för att behålla plogbilarna

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Vinterväghållning är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Nu är det hög tid att arbetet prioriteras och värderas utifrån dess vikt annars finns risken att ingen tar på sig dessa uppdrag framöver, skriver Per Broholm.
Foto: Mats Andersson/TT
Vintern har kommit och det med besked. Extremväder som detta ställer höga krav på landets vinterväghållning, skriver Per Broholm.

Som utförare och vägens hjältar ser vi landets yrkesförare. De som kliver upp och sätter sig i plogbilen när de flesta av oss har flera timmar kvar av vår nattsömn. Deras uppgift är något som vi ser som självklart, att hålla vägar farbara för att vi ska kunna köra till arbete och dagis, att varor och mediciner ska kunna levereras och att sjukhusen ska kunna fortsätta med sin vård.

De som i princip kör alla sina vakna timmar under perioder som dessa. En 8 timmars arbetsdag är inte att tänka på. De står dessutom på jour stora delar av vintersäsongen och förväntas släppa allt så fort de blir utkallad. Det spelar ingen roll om det är julafton eller nyår, vardag eller helg, dag eller natt. Det är alltså ett krävande arbete ur flera aspekter som kräver en förstående familj. Ett arbete som dessutom alla verkar anse sig ha rätt att klaga på.

Vinterväghållningen upphandlas av Trafikverket och kommunerna, sköts av en driftsentreprenör och utförs av kontrakterade åkeriföretag. Som utförare kan du i de flesta fall inte påverka prioriteringen för när eller vilka åtgärder som ska sättas in utan det är driftsentreprenören som gör bedömningen.

Det finns flera problem med driften och upphandlingen av vinterväghållningen. Driftsområdena är för stora vilket gör att det bara är fåtal större entreprenadföretag som klarar av att lägga anbud. Få företag vågar och kan stå med resurser som de inte vet om det kommer få betalt för. Vissa vintrar kräver lite plogning och halkbekämpning, andra vintrar ser helt annorlunda ut, likt den situation vi nu ser.

Leden från beställare till utförare är för många. Alla led kräver ersättning vilket gör att det inte blir många kronor över till utföraren. Detta har lett till att färre är villiga att ta på sig ett ploguppdrag. Som åkeriföretag förväntas du ständigt stå beredd att rycka ut vilket gör att du inte kan ta på dig andra uppdrag samtidigt som ekonomin inte går runt med den låga grund- och jourersättning som utgår.

Vi ser flera förbättringsområden:

* Det måste sluta upphandlas efter principen lägsta anbud vinner. Lägsta pris kommer alltid att bekostas av något annat, ofta förarnas arbetsmiljö. Företag som jobbar med miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö, till exempel genom Fair Transport, måste värderas högre för att vi ska nå en hållbar transportsektor.

* Vi vill bryta ut vinterväghållningen och upphandla dessa akuta åtgärder separat i driftsområdena.

* Vi tror på direktavtal mellan upphandlare och de aktörer som äger vinterväghållningsresurserna, främst åkerier och lastbilscentraler. En tightare dialog mellan beställare och utförare har flera fördelar.

* Grund- och jourersättning måste höjas för att skapa goda förutsättningar för åkerierna att kunna investera samt skapa drägliga förhållanden för de som binder sig att utföra uppdragen.

* Chaufförsyrkets status behöver höjas. Sverige behöver 50 000 nya yrkesförare inom en tioårsperiod. Att klaga på det arbete som de utför bidrar inte till att fler söker sig hit, speciellt då kritiken är helt obefogad.

Vinterväghållning är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Nu är det hög tid att arbetet prioriteras och värderas utifrån dess vikt annars finns risken att ingen tar på sig dessa uppdrag framöver. Nästa gång du träffar en yrkesförare som kämpar för att hålla vägarna farbara uppmanar vi dig att berätta hur mycket du uppskattar deras arbete. De kommer bli glada och stolta och du likaså.

Styrelsen, Sveriges Åkeriföretag Värmland genom

Per Broholm

Regionchef

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.