Skogsodling på nedlagd åker lönsam och klimatvänlig

Debatt
PUBLICERAD:
Betesbaserad köttproduktion ger tilltalande landskap på nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark men förutsätter stora rationella fållor eller ökade stöd för lönsamhet.
Foto: Mikaela Jardstedt
Beskogning av nedlagd åker är lönsam även utan stöd och skulle bli mycket lönsam om man fick betalt för klimatnyttan, skriver Karl-Ivar Kumm.

Sveriges åker- och betesareal har minskat från 4,4 miljoner ha (Mha) år 1950 till 3,0 Mha nu 70 år senare. Dessutom är nu 0,6 Mha små svårbrukade åkrar nedläggningshotade. 10 procent av den nedlagda jordbruksmarken har använts för bebyggelse. Resten har blivit eller håller på att bli skog eller ligger utan någon produktion.

Under 1950- och 60-talen granplanterades stora delar av den nedlagda jordbruksmarken. Därefter har det blivit vanligare att den lämnats oanvänd, slyat igen och långsamt blivit skog som dåligt utnyttjar markens produktionsförmåga. Sådant dåligt markutnyttjande kan ifrågasättas både med hänsyn till markägarnas långsiktiga ekonomi och med hänsyn till världens klimatbetingade behov av ökad skogstillväxt som först fångar upp koldioxid och därefter ger virke som ersätter fossila bränslen och material förknippade med stora utsläpp av växthusgaser. Kol i trähus och trämöbler undanhålls atmosfärens koldioxidpool under långa tider.

På många ställen är granplantering av jordbruksmark negativ ur naturvårdssynpunkt. Men där kan man kanske plantera snabbväxande lövträd såsom poppel eller hybridasp eller genom markberedning påskynda självsådd av björkdominerad blandskog. Där det är för dyrt att skydda poppel och hybridasp mot viltskador, och självsådd är omöjlig på grund av avstånd till fröträd, kan alplantering vara ett alternativ. Där man inte vill ha skog av något slag kan betesbaserad köttproduktion vara ett alternativ. Men lönsam betesdrift förutsätter att man kan skapa stora rationella betesfållor eller att politikerna i Bryssel och Stockholm kraftigt ökar stöden.

Beskogning av nedlagd åker är lönsam även utan stöd och skulle bli mycket lönsam om man fick betalt för klimatnyttan. Sådan betalning, som skulle stimulera aktiv beskogning, vore bättre utnyttjande av skattemedel än till exempel många åtgärder i regeringens Klimatkliv.

Karl-Ivar Kumm

Docent i lantbruksekonomi SLU Skara

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.