Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän i tjugoårsåldern och svensk politik verkar kräva samma mognadsprocess. En utredning föreslår att kunskaper i svenska blir ett krav för medborgarskap från och med 2025. Om det blir verklighet, kommer det då att ha gått 23 år sedan Folkpartiet föreslog samma sak.
Kritiken var inte nådig när det begav sig 2002, men Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) gjorde tack vare sitt utspel om språktester ett rekordval. De fick 13,4 procent av riksdagsrösterna – det bästa resultatet sedan 1985 och aldrig senare överträffat. Tack vare att förslaget kom med som en av punkterna i januariöverenskommelsen, har det nu blivit regeringspolitik. Det är den meriterade domaren Mari Andersson som lett en utredning och som den 13 januari lämnade ett delbetänkande (SOU 2021:2).
Utredningen föreslår att den som vill svensk medborgare som grundregel måste kunna uppvisa vissa kunskaper i svenska och samhällskunskap. Detta kommer man antingen göra genom att skriva särskilt framtagna prov, eller genom att få ett godkänt skolbetyg i dessa ämnen. Det finns en mängd undantag i utredningsförslaget. Exempelvis gäller inte kravet personer under 16 eller över 66 år. Likaså kan funktionsnedsättningar utgöra skäl för dispens. Och den som kan styrka att vederbörande talar norska eller danska är undantagen från språkkravet.
Det är mycket positivt att det svenska medborgarskapet kopplas till vissa krav. Att bli medborgare har allt för länge mest betraktats som en byråkratisk formalitet. Det enda kravet som hittills har funnits är att du bott i landet några år. Men huruvida du har omfamnat Sverige som ditt nya hemland har inte ansetts vara viktigt. Detta är i linje med den syn på nationalstaten som varit dominerande under så lång tid. Invandrare har inte uppmuntrats att bli en del av en svensk gemenskap, utan har allt för ofta förvisats till ett språkligt och kulturellt utanförskap.
En del människor med utländska rötter kommer inte att kunna eller vilja bli svenska medborgare och det måste inte vara något problem. Likaså kommer många invandrare som så småningom får ett svenskt medborgarskap efter godkända prov, fortfarande känna en samhörighet med sitt forna hemland. Det behöver inte heller vara fel. Men genom att ställa krav på språk- och samhällskunskaper uppvärderar vi medborgarskapet. På så sätt tydliggörs att Sverige inte bara är en geografisk avgränsning utan även en kulturell, historisk och språklig gemenskap. Det är ett viktigt ställningstagande som kommer att främja hela integrationsprocessen.
Utredningen föreslår att en lärobok tas fram för medborgarskapsprovet i samhällskunskap. Det är utmärkt att svensk geografi, historiska händelser och traditioner är med i stoffet som skall täckas in. Dessa delar kan med fördel få ta en större plats än vissa andra saker som föreslås finnas med, exempelvis klimatfrågor och den svenska välfärdsstrukturen.
Precis som att en klarad uppkörning inte innebär att man är en fullfjädrad bilförare, bör inte dessa tester betraktas som en slutpunkt. Mycket av den svenska kulturen är tyst kunskap – mer underförstådd än uttalad. Men att tala begriplig svenska och att ha grundläggande kunskaper om vårt samhälle, är en rimlig miniminivå för vad det innebär att vara svensk.