Ge barnen musik med tuggmotstånd

Signerat | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Den senaste vinnaren var Gullan Bornemark, född 1927. Hon är en synnerligen välförtjänt pristagare, men det säger ändå något om hur ont det är om nya upphovsmän, skriver Jonatan Lönnqvist.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
I det stora bruset dominerar dels popmusiken med sina texter på engelska, dels nyproduktioner av svensk barnmusik som – med några få undantag – håller en låg kvalitet, skriver Jonatan Lönnqvist.

En av många branscher som drabbats hårt av Covid-19 är kultursektorn. En nåd att stilla bedja om är att några av de kompositörer, sångare och musiker som i dag lider brist på sysselsättning, börjar skriva och framföra musik för de allra yngsta.

Den moderna föräldern månar om att sitt barn kläs i giftfria kläder samt leker med pedagogiskt genomtänkta leksaker. Barnmaten ska vara utan onödiga tillsatser och gärna ekologisk. Samtidigt är mycket av den musik som spelas för barnen att likna vid en superbesprutad kaloribomb som ger musikalisk bukfylla, men mycket lite näring.

För att alludera på Gandhi, kan en nations kultivering bedömas efter hur vi behandlar barnkulturen. Det är symptomatiskt att Grammisgalan det gångna året tog bort priskategorin barnmusik. 2021 återinförs priset vilket är positivt, men det gäller också att det finns kvalitativ barnmusik att prisa. Den senaste vinnaren var Gullan Bornemark, född 1927. Hon är en synnerligen välförtjänt pristagare, men det säger ändå något om hur ont det är om nya upphovsmän.

Det finns en lång och stolt tradition av svensk barnmusik. Från det förra sekelskiftet har vi giganter som Alice Tegnér och Felix Körling. Deras sånger har blivit en omistlig del i vår svenska sångkanon och uppskattas av både stora och små.

Senare under 1900-talet har andra kompositörer visat hur barnvisan kan omformas efter sin tid, men fortfarande hålla högsta kvalitet. Gullan Bornemark har redan nämnts. Från jazzens värld kom Georg Riedel. För många är han mest känd för sina tonsättningar av Astrid Lindgrens texter. Men i hans sångskatt finns också musik till texter av exempelvis Barbro Lindgren och Lennart Hellsing.

Ur jazzens musikaliska mylla kom även Alice Babs som på sitt enastående sätt sjöng in barnvisor, tillsammans med bland andra Bengt Hallberg.

Lollo Asplund visade med sina äppelmelodier att inte bara jazzens utan även den moderna popmusikens tonspråk kunde smältas samman med den svenska barnvisetraditionen. Majas alfabetssånger med texter av Lena Andersson och musik av Kerstin Andeby är en annan sentida klassiker.

De barn som i dag kommer i kontakt med detta kan skatta sig lyckliga. Det kräver medvetna föräldrar eller ambitiösa pedagoger för att barn ska få ta del av denna musik. I det stora bruset dominerar dels popmusiken med sina texter på engelska, dels nyproduktioner av svensk barnmusik som – med några få undantag – håller en låg kvalitet. Det är musikalisk snabbmat, framställd i en dator utan vare sig hantverksskicklighet eller konstnärliga ambitioner.

På samma sätt som vi tänker på vad barnen stoppar i munnen, behöver vi fundera på vad som går in i deras öron. Barn behöver en allsidig musikalisk kost. Om du inte vet vad du ska leta efter, kan du med fördel utgå från de namn som har nämnts i denna text. Musik för barn förtjänar att tas på allvar.

Jonatan Lönnqvist

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.