Bankskatten missgynnar svenska företag

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Skatteförslaget kritiseras av samtliga tre myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet: Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Samtidigt som politiken gör för lite för att hjälpa företagen under krisen, underminerar regeringen även förutsättningarna för återhämtning bland företagen, genom den planerade bankskatten, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

I Sverige finns runt 350 000 aktiva småföretagare, med privata arbetsplatser där en eller flera personer arbetar. Dessa företagsamma spelar en avgörande roll på arbetsmarknaden, och många av dem står i en svår ekonomisk situation. De stöd som företagen har kunnat få under coronakrisen är betydligt mindre omfattande jämfört med i grannländerna Danmark och Norge, vilket riskerar att leda till massiv utslagning av både företag och arbetstillfällen under kommande tid. Samtidigt som politiken gör för lite för att hjälpa företagen under krisen, underminerar regeringen även förutsättningarna för återhämtning bland företagen, genom den planerade bankskatten.

Bankskatten kommer i praktiken att bli en investeringsskatt som motverkar investeringar och missgynnar svenska företag. Även om skatten formellt tas ut på banker kommer den i förlängningen att vältras över på svenska företag genom ökade lånekostnader. Mindre företag kan komma att bli särskilt drabbade efter de ekonomiska nedgångarna till följd av regeringens restriktioner.

Sedan Sveriges resa mot ett rikt välfärdssamhälle inleddes för tvåhundra år sedan har banker och växande företag utvecklats hand i hand. Men regeringen sätter käppar i hjulen för detta, genom att höja den administrativa kostnaden för att hantera banklån och genom bankskatten. Ökade regelkrav och högre skatter gör det ännu svårare för småföretag att få banklån.

Vi är inte ensamma om att varna för skattens negativa samhällseffekter. Skatteförslaget kritiseras av samtliga tre myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet: Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Riksgälden varnar till och med för att skatten leder till att ”stabiliteten i det finansiella systemet minskar”.

Byggföretagen varnar för att skatten leder till högre byggkostnader. Näringslivets skattedelegation varnar för att skatten drabbar företagsutlåningen negativt. Hur kan regeringen i dagens läge driva ett förslag som kraftigt ökar kostnaden för företagslån, och särskilt slår mot de mindre företagens möjligheter att låna?

Vi menar att politikens resurser måste läggas på att stimulera de små och växande företagen, och underlätta samverkan mellan banker och företag. Flytta fokus från höjda skatter på näringslivet till att genom stöd, skattesänkningar och regelförbättringar stärka de mindre företagens konkurrenskraft, och möjligheter till kapitalförsörjning.

Nima Sanandaji

Utredare

Erik Sjölander

Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.