Digitaliseringen drivs på i fattiga länder

Debatt
PUBLICERAD:
Basala, men fortfarande utmanande, frågor om vatten och sanitet har nu fått ett uppsving när fokus ligger på handtvätt för att hålla smittan borta, skriver Carin Jämtin.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Med telemedicin behöver man inte besöka en klinik, utan kan kontakta vårdpersonal och beskriva symptom eller visa upp sin skada för att få ett utlåtande, en remiss till klinik, eller ett recept, skriver Carin Jämtin.

Hur mår du? Har du fått vara frisk? Kanske har vi aldrig pratat om och oroat oss så mycket för vår egen och andras hälsa som i år. Googles lista för årets sökord toppas av ”coronavirus” och ”coronavirus Sverige” hamnar på femte plats, medan Folkhälsomyndigheten landar på en tredjeplats. Årets tema i Musikhjälpen är ”Ingen ska lämnas ensam utan vård”. Hela världen har drabbats, i varje land har människor insjuknat och avlidit men många drabbas också av de ekonomiska effekterna som pandemin fört med sig.

Som Sveriges biståndsmyndighet ser vi tydligt de direkta konsekvenserna av viruset för människor i fattigare länder. Framsteg som uppnåtts vad gäller fattigdomsbekämpning och tillgång till mat har gått kraftigt bakåt. Många har inte tillgång till rent vatten, inte råd med tvål, eller att köpa en bussbiljett till närmaste hälsoklinik. Barn går miste om utbildning. Men att hålla sig frisk är avgörande för att minska fattigdom, för att orka jobba, eller ta till sig ny kunskap i skolan.

Därför har vi arbetat hårt för att ställa om ett stort antal biståndsinsatser inom hälso- och sjukvården och 500 miljoner kronor har tillförts för de stora behov som uppstått. Samtidigt har det också varit viktigt att fortsätta ge vård till vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, luftrörsinfektioner och malaria. Att fortsätta ge mödravård och genomföra förlossningar på klinik. En viktig lärdom från Ebola-utbrottet i Västafrika under 2015 visar att fler dog av vanliga behandlingsbara sjukdomar, medan sjukvården hade fullt fokus på Ebola-vård. Det får inte hända igen.

Mitt i detta svåra har pandemin också drivit på saker snabbt i en positiv riktning som digitaliseringen. Med telemedicin behöver man inte besöka en klinik, utan kan kontakta vårdpersonal och beskriva symptom eller visa upp sin skada för att få ett utlåtande, en remiss till klinik, eller ett recept.

I exempelvis Sudan, Palestina och Pakistan har man satt upp callcenter för information och rådgivning om preventivmedel och förskrivning av recept på dessa eftersom många kliniker nu håller stängt. En utvärdering visar att man nu nått många fler än tidigare. En app har också utvecklats med samma typ av information och rådgivning men också en chatt-möjlighet. I vissa länder som varit striktare med förskrivning av abortpiller, finns nu möjlighet att få det utskrivet.

Basala, men fortfarande utmanande, frågor om vatten och sanitet har nu fått ett uppsving när fokus ligger på handtvätt för att hålla smittan borta. I dag har en av fyra kliniker inte rinnande vatten och bara en av tre har toaletter. Genom att med biståndspengar köpa in solcellsutrustning som driver vattenpumpar och på köpet producerar elektricitet till belysning och olika viktiga vårdapparaturer ökar vårdkvaliteten samtidigt som vi bidrar till klimatarbetet.

Ländernas digitaliseringsresa hade inte skett så snabbt och inte nu, utan pandemin. Och med denna satsning på vatten och sanitet, handtvätt med mera ökar chanserna rejält för att folkhälsan ska öka i många av världens alla länder. Arbetet fortsätter nu för att hälso- och sjukvård ska nå allt fler – för allas rätt till ett värdigt liv.

Carin Jämtin

Generaldirektör, biståndsmyndigheten Sida

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.