Kommuner riskerar att inte ha något att säga till om när det gäller beslut om vindkraftsparker. Det kan bli resultatet av den snabbutredning som regeringen dragit igång och som ska vara klar före sommaren. Intresset för att satsa på vindkraft tycks också ha ökat i Dalsland, även om det inte finns några formella ansökningar inlämnade.
– Det har kommit många frågor och bara det senaste året är det en tre, fyra företag som hört av sig och undrar hur vår kommun ställer sig om de skulle gå vidare, säger Maria Andersson, plan och bygglovschef vid Bengtsfors kommun.
Samtidigt i Dals-Eds kommun driver företaget Rabbalshede kraft på för att bygga ett nytt vindkraftsverksområde strax norr om det befintliga vid Töftedalsfjället. Planerna har hittills mötts av lokalboendes motstånd, vilket Dalslänningen rapporterat om förra året.
Mindre makt
Dalsland har en gemensam plan för vindkraft som togs fram för drygt tio år sedan. Den pekar ut områden som skulle kunna vara lämpliga för vindkraftparker. I dagsläget är det respektive kommun som ska okeja att vindkraftverk eller en vindpark byggs inom kommunen. Men det är detta beslut på kommunnivå som regeringen vill ta bort.
– Rent generellt betyder ett sånt här förslag mer makt till Stockholm och mindre makt till oss dalslänningar, säger Tobias Bernhardsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Färgelanda där det finns en handfull utpekade områden som skulle kunna fungera för vindkraft.
– Vi måste jobba för att få till smarta etableringar för förnybar energi. Det är viktigt att aktörer kan komma in och satsa, men vi ska inte ta bort det lokala inflytandet.
Mer effektiva
Bakgrunden till att regeringen vill ta bort vetot är målet att Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. För att nå dit krävs bland annat en omfattande utbyggnad av vindkraft. Enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens nya vindkraftsstrategi är planen att vindkraften till dess ska ha femfaldigats i landet.
I Dals-Eds kommun finns Martin Carling (C), kommunstyrelsens ordförande, och han håller med partikollegan i Färgelanda.
– Det gäller att hitta balansen och det görs bäst på lokal nivå, till exempel genom att titta på vilka områden som är viktiga att värna för natur- eller besöksnäringar. Samtidigt är det viktigt följa utvecklingen och se på förutsättningar. De tio nya vindkraftverk Rabbalshede vill sätta upp kan producera dubbelt så mycket energi som de tjugo vindkraftverk som redan finns på plats.
Öppna för satsningar
I samband med att regeringens utredning drog i gång i höstas pekade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) på att det var för mycket osäkerhet kring vindkraftsbeslut i dag.
– Det är särskilt viktigt att prövningen av vindkraft är rättssäker och förutsägbar för att näringslivet ska vilja investera.
Branschorganisationen Svensk Vindenergi välkomnar dessutom utredningen. Enligt dem är det hälften av vindkraftsetableringarna som stoppas med hjälp av kommunernas vetorätt.
Natur och turister
En av utmaningarna med vindkraft är att nyttan är nationell och global, medan påverkan är lokal. Bland annat visar undersökningar att de flesta svenskar är positiva till vindkraft, men det är få som vill ha en vindkraftspark i närheten av sitt boende eller fritidshus. Detta gäller också turistnäringarna som ser att det kan bli problem.
På Dalslands Turist AB menar vd Johan Trollnäs att det generellt blir bäst om vissa beslut tas på lokal nivå, efter de förutsättningar man har på plats.
– Det behöver bli bra för både de som bor där och för näringar i området, det brukar gå hand i hand. Det är inte positivt när staten ska gå in och köra över kommuner. Å andra sidan måste vindsnurrorna stå någonstans och just därför är det jätteviktigt att det finns ett lokalt medbestämmande.
Beslut i sommar
Regeringens utredning leds av Lise Nordin, före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet och regionutvecklare i Västra Götalandsregionen. Ett färdigt förslag om hur beslutsordningen ska gå till kring vindkraftsetableringar ska komma senast till sommaren.