Intervju Sofia Lilly Jönsson: Därför ska vi rösta i kyrkovalet

Signerat
PUBLICERAD:
Svenska kyrkan är Sveriges största organisation. Det är givetvis en intressant plattform för den som vill ha makt, säger Sofia Lilly Jönsson.
Foto: Rickard L Eriksson
Om den nationella delen försvann ur valet skulle partiernas intresse minska för kyrkan och församlingarnas frågor hade hamnat i förgrunden för kyrkovalet, säger Sofia Lilly Jönsson.

Under det nya kyrkoår som inleddes första advent kommer kyrkoval hållas. I september 2021, ett år före riksdagsvalet, röstar Svenska kyrkans medlemmar om vem som ska representera dem i församling, stift och kyrkomöte. Men varför deltar de politiska partierna och hur ska man som vanlig medlem göra för att sätta sig in i kyrkopolitiken? Om detta berättar Sofia Lilly Jönsson, som är kulturkritiker och skribent med inriktning på kyrkliga frågor.

Kyrkovalet brukar kallas det glömda valet – varför?

– Jag antar att det är för att få röstberättigade röstar i det. Valdeltagandet har legat kring 12 procent, men gick upp till 19 i senaste valet. Det partipolitiska inflytandet i kyrkan i den form vi har i dag infördes 1982. Tiden har snabbt gått ifrån det, om det någonsin var ett styrsystem som stämde överens med det förhållande som folk har till kyrkan. Kyrkovalet är också bortglömt av medierna. Särskilt att public service underlåter att bevaka kyrkliga frågor gör det svårt för kyrkans demokratiska system att fungera. Här spelar lokaltidningarna en viktig roll för att bevaka valet i församlingar, pastorat och på stiftsnivå.

Vad vill de politiska partierna få ut av kyrkovalet?

– Svenska kyrkan är Sveriges största organisation. Det är givetvis en intressant plattform för den som vill ha makt. Partier får partistöd i reda pengar, och för ett litet eller nytt parti kan det ge träning i hur man arbetar i politiska församlingar. Så kunde Sverigedemokraterna utvecklas genom Svenska kyrkan i början. Socialdemokraterna har historiskt helt öppet deklarerat att de vill kontrollera kyrkan. Sedan finns det väl politiker från olika partier som naivt tror att sättet som politiken organiseras på är lämpligt att förstå och sortera hela världen med – också kyrkan.

Varför ska vanliga röstberättigade medlemmar överhuvudtaget intressera sig för kyrkopolitiken?

– Kyrkan är äldre än landet Sverige och det är förmodligen viktigare för vårt samhälle ännu i dag än vi förstår. Socknarna bildade grunden för kommunerna, kristendomen sorterar arbetsåret, kyrkan grundade skolan. Kyrkan är i dag en stor arbetsgivare, vilket blir särskilt viktigt på mindre orter. De som arbetar i församlingar behöver medlemmarnas insyn eftersom medlemmarna egentligen är deras arbetsgivare. Jag vet att det är svårt att förstå sig på kyrkans organisation. Men jag är också säker på att det finns stor potential för kyrkan i människors liv om hon befrias från förlegade ordningar.

Hur tycker du man som väljare ska göra för att sätta sig in i kyrkopolitiken?

– Det viktigaste valet av de tre är till församlingen, den lokala nivån. Ta reda på vilka frågor som är aktuella i din församling. Kanske församlingen ordnar utfrågningar inför valet? Vilka beslut ska fattas under de kommande fyra åren? Titta sedan på vilka lokala listor det finns och var de står i olika frågor. Det är de lokala frågorna som är kyrkans vardag där du bor – inte vad som kommuniceras ut nationellt.

Hur har Svenska kyrkan påverkats av den politiska organisationen?

– Genom att politikerna håller kyrkomöte varje år produceras många motioner som ska hanteras och administreras på olika sätt. Politiken bidrar till en ”kanslifiering” av kyrkan på riksnivå. Allt mer resurser går till kansliet i Uppsala, som man kan säga är Svenska kyrkans huvudstad där ärkebiskopen sitter.

– Partipolitiken gör också att den kyrkliga debatten präglas av frågor som egentligen ligger långt från församlingarnas vardag. Partierna använder kyrkovalet för att pröva strategier inför riksdagsvalet. Socialdemokraterna har till exempel använt sig av negativa kampanjer i kyrkovalet där man målat Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka med samma mörka pensel, fast de två grupperna är mycket olika. På motsvarande sätt tar SD spjärn mot framför allt Socialdemokraterna i kyrkovalet. Men kyrkopolitiken handlar inte om höger-vänster utan om vilken väg kyrkan ska ta när det rör sådant som försäljningar av församlingshem, mission och gudstjänstfirande. Allt färre döps i Sverige och antalet gudstjänster minskar – där har vi de brännande frågorna.

Om du hade fått förändra kyrkovalet hur hade gjort då?

– Då hade jag tagit bort det direkta valet till kyrkomötet. Det räcker om medlemmarna röstar till församling och stift, och att dessa sedan väljer representanter till kyrkomötet. Om den nationella delen försvann ur valet skulle partiernas intresse minska för kyrkan och församlingarnas frågor hade hamnat i förgrunden för kyrkovalet. Jag skulle också förändra kyrkoordningen så att oåterkalleliga beslut som försäljningar av kyrkliga byggnader måste ligga över ett kyrkoval, samt införa möjligheten att pröva förtroendevalda – politikerna – under sittande mandatperiod. Som det är nu är det bara genom kyrkovalen man kan få bort olämpliga politiker. Det ställer till mycket problem. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.