En klokare kriminalpolitik

Ledare
PUBLICERAD:
Att låsa in har effekt.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Brottslingar skall sitta inne, du skall våga vara ute” kunde man under en valrörelse läsa på Moderaternas valaffischer. På senare tid har Moderaterna lyft flera viktiga frågor rörande lag och ordning. Det senaste var strax innan årsskiftet då de kom med förslag på åtgärder för en effektivare kriminalvård.

Bland annat vill Moderaterna att tiden mellan dom och verkställighet kortas, att fler utlänningar avtjänar sitt straff i hemlandet och att villkorlig frigivning blir undantag snarare än regel. De vill också att de som inte infinner sig för att avtjäna sitt straff, samt de som rymmer från anstalt eller permission, får ytterligare påföljder.

Allt detta är i sig bra förslag, men de skapar också en helhet som bidrar till att omforma det offentliga samtalet – det är positivt. Sverige behöver mer retributiv rättvisa, vilket på vanlig svenska betyder att människor straffas för att de förtjänar det. Det finns naturligtvis även andra aspekter: att brottslingar får hjälp att bryta mönster, att medborgare avskräcks från att begå brott samt att brottsoffer får upprättelse. Men straffet har ett egenvärde.

Det krävs ett paradigmskifte i hur vi tänker kring brott och straff. Det skiftet kommer kräva att vissa heliga kor slaktas. En sådan är frågan om straffbarhetsåldern. Att en fjortonåring kan begå grova brott, i princip helt utan konsekvenser, är stötande. Likaså att den som är några år äldre för det mesta får ett mycket milt straff.

Nyårsnattens rapporter från olika delar av landet om polisbilar som besköts med raketer är var för sig bara lokala incidenter. Men sammantaget bildar de en helhetsbild av ett samhälle där respekten för lag och ordningsmakt försvagats.

Ett tabu som äntligen börjat brytas är den om kopplingen mellan invandring och kriminalitet. När dåvarande chefen för polisens nationella operativa avdelning, Mats Löfving, pratade om kriminella klaner i Ekots lördagsintervju (5/9), var det en viktig ögonöppnare för många.

Att frågan varit tabu har naturligtvis handlat om att man inte velat ge näring åt främlingsfientlighet. Men konsekvensen har förmodligen blivit den rakt motsatta. Dessutom är ju de som i första hand blir lidande på grund av kriminella gäng, den överväldigande majoritet laglydiga invandrare som bor i utsatta områden.

En annan sak som fördummat debatten har varit det återkommande mantrat om att längre straff inte leder till minskad brottslighet. Att professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki, skrev en artikel i Kvartal med rubriken ”Inlåsning minskar brottsligheten” (16/9) får ses som ett tecken på att vinden verkligen har vänt.

Kampen mot kriminalitet måste föras på många fronter, där sociala insatser är en viktig del. Men generellt behöver vi en politik som fokuserar mer på att brottslingar skall sitta inne.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.