Det är dags att sluta behandla svenska bilägare och företag som sparbössor som man kan lirka ur fler och fler kronor ur, skriver Christian Ekström.
Under de senaste sex åren med en rödgrön regering har skatterna för bilister ökat och tyvärr ser det ut att bli ännu värre framöver. Ständigt höjda skatter slår hårt och gör det mindre lönsamt att jobba för dem med lång resväg och svårt att få vardagen att gå ihop för ännu fler. Samtidigt är skatterna svåra att motivera ur miljösynpunkt. Det tycks som om regeringen ser bilisterna som en kassako.
För 2021 har regeringen utlovat en rad förändringar av skatterna på bilar. De har en sak gemensamt – skatterna ska bli högre.
* Högre kostnader för att köra miljöbil införs redan vid årsskiftet när stödet för att köra miljöbil minskar drastiskt för tjänstebilar.
* Återbetalningskrav för klimatbonusbilar som exporteras införs också vid årsskiftet.
* Högre fordonsskatter för normala bilar ska vara på plats under våren.
* Högre skatt på förmånsbilar ska införas till sommaren.
* Därutöver fortsätter arbetet med ett försämrat reseavdrag.
Argumenten bakom de ständiga skattehöjningarna varierar, men i regel anförs miljöskäl. Tyvärr stämmer detta dåligt med verkligheten.
Så skriver du en debattartikelFordonsskatterna för normala bilar höjdes kraftigt 2018 när det så kallade bonus-malus-systemet infördes. Tanken är att miljövänliga bilar ska ha bonus medan bilar med större utsläpp ska bestraffas med, i vissa fall våldsamt, högre fordonsskatt. Kritiken har varit skarp från bland annat Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet för att miljöeffekten är otillräcklig. Grundproblemet är att bonus-malus-systemet inte beskattar det man vill motverka – nämligen utsläppen. Familjer med behov av en stor bil tvingas betala hög skatt även om de använder bilen sparsamt.
Nu är det återigen dags för en förändring. Regeringen har utlovat en höjning redan under våren 2021. Resultatet blir att skatten på nysålda vanliga bilar skjuter i höjden. En Volkswagen Passat TDI blir nästan 2 500 kronor dyrare per år, en Volvo XC60 T5 nästan 3 000 kronor, och en Renault Master skåpbil nästan 5 000 kronor dyrare. Lägger man detta på de skattehöjningar som skett de senaste tre åren så blir det en skrämmande utveckling! Skatten på en Volkswagen Passat TDI har sedan 2018 ökat med nästan 500 procent. En Volvo XC60 T5 nästan 700 procent. En Renault Mastern med nästan 600 procent – eller 20 000 kronor per år! Därtill har skatten på bensin och diesel höjts kraftigt under samma period.
Därutöver ska också förmånsvärdena på tjänstebilar höjas kraftigt. Regeringen hävdar att de ska upp med minst 25 procent. Men nu är det inte längre miljön som står i fokus, utan jämställdheten. Fler män än kvinnor kör tjänstebil har konstaterats och därför ska de beskattas hårdare. Det är ett mycket märkligt resonemang och en åtgärd som man har svårt att förstå poängen med. Resultatet är dock tydligt. För en normal tjänstebil handlar det om nästan tusen kronor i månaden i höjd skatt och därtill höjs skatten för arbetsgivaren.
Även för klimatbilar förändras skatterna. Den reduktion som funnits för klimatvänliga tjänstebilar försvinner och därmed höjs skatten kraftigt. Det handlar om 10 000 kronor per år. Regeringen föreslår även att den första ägaren till en bil som fått klimatbonus ska betala tillbaka bonus på upp till 70 000 kronor för det fall att en senare ägare säljer bilen utomlands, även om det är många år och många ägare senare. Förändringarna kommer att leda till ett minskat intresse för att köpa miljöbilar.
Det här är en orimlig ordning. Det är dags att sluta behandla svenska bilägare och företag som sparbössor som man kan lirka ur fler och fler kronor ur. Självklart ska bilismen stå för sina egna kostnader. Det gör den med råge idag. Men man måste förstå att bilen behövs. Inte minst i ett glesbefolkat land som Sverige.
Christian Ekström
Vd, Skattebetalarna