Någon måste betala för betande kor

Ledare
PUBLICERAD:
Frigående kor i ett kostall.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, höll nyligen extrastämma och tog ställning för att den svenska beteslagen bör ses över. Lagen kräver att mjölkkor går ute under sommarmånaderna, men LRF vill ha en mer flexibel lagstiftning. Många har reagerat negativt på detta, men det finns skäl att lyssna på LRF.

Den nuvarande beteslagen tillkom 1988. Vid den tiden gick mellan 5 och 10 procent av de svenska korna i så kallade lösdriftsstall. I dag är motsvarande andel cirka 75 procent. I ett lösdriftsstall kan korna röra sig fritt. Det skall finnas insläpp av dagsljus och i moderna stall har korna ständig tillgång till foder, mjuka liggplatser och en behaglig temperatur.

När lagen skrevs var däremot majoriteten av korna uppbundna, alltså stod i bås. Det var mot den bakgrunden som kravet på utevistelse uppkom. Djuren hade det generellt sämre i stallet och det skulle kompenseras med att de fick gå utomhus. Därför skall mjölkkor under sommarmånaderna kunna beta utomhus under minst sex timmar varje dag.

När lagen uppkom hade Sverige en självförsörjningsgrad för mjölk på 110 procent, i dag ligger den på 72 procent. Inget annat EU-land har något liknande lagkrav. Men samtidigt som Sverige har nationella lagar, så handlas mjölk på en internationell marknad.

Att svenska mjölkbönder har svårt att klara sig är ingen hemlighet. Antalet mjölkbönder minskar, samtidigt som de gårdar som finns kvar måste öka sin besättning för att kunna gå runt. Med många kor är utebete ibland rent praktiskt svårt att få till, men det innebär också kostnader i form av minskad produktion.

LRF är inte ensamma om att peka på det problematiska med den nuvarande lagen. I en riksdagsmotion (2020/21:2808) föreslår fem kristdemokratiska riksdagsmän även de att det nationella beteskravet för mjölkkor i lösdrift förändras.

I sin motion pekar de på en väldigt viktig sak. Så länge den svenska lagen ser ut som den gör, kan inte svenska mjölkbönder ansöka om betesstöd från EU. Inte heller kan Sverige betala ut några bidrag så länge utebetet är ett lagkrav.

Om kravet på bete däremot togs bort, skulle det vara möjligt för Sverige att betala ut ett eget betesstöd – en betespeng – till de bönder som även fortsättningsvis låter sina kor gå ute. För visst är vi många som tycker att betande kor i en hage, är en del av den svenska landskapsbilden på sommaren. Men då måste vi också vara beredda att betala för det.

Detta är inte bara en politisk fråga, utan också något för oss konsumenter att tänka på. Många svenskar gör ett aktivt val och väljer svensk mjölk i kyldisken. Men i samma kundkorg hamnar hushållsost och andra produkter gjorda på utländsk mjölk. Betänk att det krävs tio liter mjölk för att tillverka ett kilo ost! De som blir arga på LRF för att de vill se över lagen, bör alltså i första hand rannsaka sitt eget samvete.

Troligen så skulle en avskaffad beteslag göra konsumenterna mer medvetna. På samma sätt som många i dag gör ett aktivt val när de köper ägg, finns det anledning att tro att många skulle vara beredda att betala extra för mjölk från kor som har gått ute.

Kanske skulle en moderniserad lag innebära att en del kor fick vara ute mindre. Men det är bättre att svenska kor får vara lite mer i stallet på sommaren, än att ytterligare svenska mjölkgårdar skall behöva läggas ned.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.