Kvicklera utlöste det stora jordskredet i norska Gjerdrum i förra veckan. Mest kvicklera i Sverige finns det i Värmland och Västra Götaland.
I Norsbron längs Norsälven planerar kommunen att redan i år genomföra åtgärder för att minska skredrisken.
– Visst känner vi oro, säger Norsbroparet Romanov.
Regnet har vräkt ner i Värmland och Dalsland under 2020. Mest och samtidigt tredje mest i hela landet fick enligt SMHI Linhult nordost om Gullspång med sina hela 1 417 millimeter.
Näst mest i vårt område föll över Töcksfors, 1 128 millimeter och tredje mest fick Bäckefors med 1 087 millimeter.
– Allt regnande ökar risken för jordskred eftersom erosionen kan öka. Det kan ge en annan lutning längs stränderna och när jämvikten rubbas kan skred utösas, säger Karin Bergdahl, geolog vid Statens geotekniska institut.
Mycket kvicklera
Norsälven som rinner från Fryken till Vänern anses som det område i Värmland med högst skredrisk. Här, liksom bland annat längs Vänern, Byälven, Frykensjöarna, Upperudsälven (Dalslands kanal) och delar av Klarälven finns det nämligen gott om kvicklera som kan orsaka stora jordskred.
– Därför har vi gjort en heltäckande skredriskkartering som stod klar 2015. I och med den om Karlstads kommuns utredningar anser vi att vi har bra koll på vilka problem som finns där och några få områden där det finns bebyggelse och infrastruktur har hög skredrisk.
– Där är det viktigt att marken säkras, säger Karin Bergdahl.
Längs sträckan mellan Edsvalla och Vålberg har det under årens lopp varit risk för skred och flera sådana har inträffat, bland annat vid Trossnäs där ett antal villor för ett tiotal år sedan fick rivas.
De senaste åren har Karlstads kommuns blickar riktats mot ett tiotal villor längs Norsälvsvägen och Plogvägen i Norsbron.
– Detta är ett område som vi vill prioritera för åtgärder. Här finns det både lera och kvicklera och dessutom en väldigt hög slänt ner mot älven, säger Ida Franklin, geotekniker på Karlstads kommun.
Skredsäkring i år
Redan i år planerar kommunen att genomföra skredsäkringsåtgärder på den östra sidan av älven i Norsbron. Pengar för detta finns avsatta.
– Projekteringen pågår och förhoppningsvis ska vi i sommarkunna utföra skredsäkringsåtgärder som att lägga ut krossmaterial i älvkanten och skapa en kombination av erosionsskydd och tryckbank.
– Dessutom ska vi schakta vid släntkrön för att minska vikten där för att sänka risken för skred och vi utreder även att flytta en del av Norsälvsvägen något, säger Ida Franklin.
Genomför förhandling
Kommunen som äger en tredjedel av marken - den närmast älven - ser inte risken för skred som akut, men anser ändå att åtgärderna behöver göras relativt omgående.
– Under våren ska vi genomföra en förhandling med de övriga fastighetsägarna med tanke på fördelningen kostnaderna. Även om inte husen ligger precis vid älven kan det vara så att man måste vara med och betala för att hela området ska bli säkert.
I en villa på Plogvägen bara knappt 100 meter från Norsälven bor Arvid och Sofi Romanov. De är inte helt trygga efter det stora jordskredet i Norge.
– Visst känner vi en viss oro, men det var brantare släntkanter där och de mätpunkter som kommunen har här har inte rört sig något. Samtidigt finns det kvicklera och då råder det ju viss rasrisk, säger Arvid Romanov.
– Ja, det är olustigt att tänka på säger Sofie Romanov.
"Alla bör betala"
Arvid Romanov är frågande till varför bara vissa fastighetsägare ska vara med och betala för skredsäkringen.
– Det anser jag att alla som bor här bör vara. Annars blir det väldigt mycket pengar som några få tvingas betala, säger han.
Det är inte bara i Norsbron som kommunen planerar att skredsäkra.
– Nej, vi vill i år även utreda strandbrinkarna i Vålberg och se om några åtgärder behövs. Andra platser som vi har under luppen är Älvgatan i Karlstad, stränderna längs Pråmkanalen där vi ser viss erosion samt på Sommarro och Romstad.
– Och vi är hela tiden med och gör beräkningar kring faran för skred och om nya områden är lämpliga att bebyggas. Till exempel har kalkcementpelare installerats när de nya bostäderna vid Tullholmsviken byggts, säger Ida Franklin.
Svårt att upptäcka
Det är svårt att upptäcka att ett lerskred är på gång.
– De kan orsakas av så många saker; vibrationer i marken, nederbörd, erosion eller för tung last på slänter. Egentligen är det först när vi märker av rörelser i marken eller sprickor som vi kan förutse ett skred.