Hoppa till huvudinnehållet

Pandemiåret 2020 bjöd på värmländsk bokflod

Publicerad:
Tidskriften Wermlandiana ägnar mer än halva sitt senaste nummer åt aktuell litteratur med värmländsk anknytning.
Tidskriften Wermlandiana ägnar mer än halva sitt senaste nummer åt aktuell litteratur med värmländsk anknytning. Foto: Lena Richardson

2020 har på många sätt varit ett eländigt år, men för bokvännerna har det ändå inte varit bortkastat. Det blir tydligt inte minst när tidskriften Wermlandiana gör en genomgång av aktuella böcker med värmländsk anknytning.

Wermlandiana ges ut av föreningen Värmlandslitteratur och i årets sista nummer recenseras ett 50-tal böcker, samtliga med någon koppling till Värmland.

Där finns redan välbekanta och mycket omskrivna verk, som Lars Lerins Elsa i Skräddartorp och Sören Dalevis och Marcus-Gunnar Petterssons Barnens bästa bibel.

Där finns också titlar som Ett kvinnoliv av Enar Jonasson, Vilka var de - människorna bakom Karlskogas gatunamn av Ulla Janson och Mormors val av Kaj Branzell.

Poesi, lokalhistoria, romantik, kåserier, samhällsutveckling, pedagogik, barnböcker, skogsbruk och konst - spännvidden i den värmländska litteraturen är stor. Att döma av recensionerna är det överlag goda läsupplevelser som väntar.

Föreningen Värmlandslitteratur ger med rätta stor plats för litteraturen - recensionerna upptar mer än hälften av den 68-sidiga tidskriften.

Wermlandianas tredje och sista nummer för året pryds av ett porträtt av Sven Rosendahl, målat av Lars Florén 1964.
Wermlandianas tredje och sista nummer för året pryds av ett porträtt av Sven Rosendahl, målat av Lars Florén 1964. Foto: Lena Richardson

Slumrande sällskap

De två största kapitlen i övrigt ägnas åt två författarskap.

Naturskildraren Sven Rosendahl (1913-1990) med släktkopplingar till Bondböneriket på Öa i Alstern i Filipstadstrakten, behandlas i tre artiklar.

Berättaren Tage Aurell (1895- 1976), Mangskog, blev en unik och särpräglad författare och bröt ny mark med sina böcker, framhålls det i Wermlandiana.

Sven Rosendahl berättade ofta om naturen i sina böcker.
Sven Rosendahl berättade ofta om naturen i sina böcker. Foto: Mats Dahlberg

De var viktiga Värmlandsförfattare var och en på sitt sätt - och båda är på varsitt sätt "jubilarer" i år. Aurell föddes för 125 år sedan och Rosendahl avled för 30 år sedan.

Att de ändå kan behöva puffas lite extra för, framgår av en liten artikel som berättar att de båda har litterära sällskap till sin ära - båda slumrande.

Tage Aurell-sällskapet bildades 1995 och har vilat sedan 2010. Sven Rosendahl-sällskapet bildades 2003 och när viloläget inföll, framgår inte i Wermlandiana, som dock konstaterar att "väldigt roligt vore det förstås om nya och yngre krafter ville engagera sig i dessa båda författares för Värmland så väsentliga författarskap".

Vem antar utmaningen?

Tage Aurell arbetade i ungdomen som journalist, bland annat på NWT och Filipstads Tidning, men det var som författare han gjorde sig ett namn.
Tage Aurell arbetade i ungdomen som journalist, bland annat på NWT och Filipstads Tidning, men det var som författare han gjorde sig ett namn. Foto: TT

Artikeltaggar

FilipstadFöreningen VärmlandslitteraturFörfattareKaj BranzellKarlstadLitteraturMangskogSören DaleviTage AurellWermlandiana

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.