Fredrika från Karlstad lever ett liv utan skräp

Publicerad:
Fredrika Syren från Karlstad lever ett liv utan skräp med sin familj i San Diego i USA. Foto: Julia Larson

Ett liv utan skräp. Det lever Fredrika Syren från Karlstad med sin familj i San Diego i Kalifornien.

På köpet sparar familjen tid och pengar – och stressar mindre.

– Vi har alltid varit där för våra barn, säger hon.

Fredrika Syren är 51 år och född i Jönköping, men uppväxt i Karlstad, som hon bodde i till mitten av 1990-talet.

– Jag anser mig själv vara värmlänning, säger hon på Skype från San Diego i Kalifornien, USA, där hon nu bor med man och tre barn.

I sin trädgård odlar de det mesta av sin mat. Men det var i Värmland som miljöintresset väcktes.

– Jag växte upp i en familj som uppskattade att vara utomhus mycket. Speciellt min morfar, han älskade allting som hade med natur att göra, vara ute och vandra och han älskade djur. Han satt barnvakt när jag var liten. Så jag tror att min kärlek till naturen kommer från honom.

Skräpfri inspiration

Miljöfrågorna har följt Fredrika Syren hela livet. Men när hon födde sin dotter Bella 2006 förändrades något.

– Jag kände att klimatförändringarna kommer att ha effekt på henne och hennes framtid.

I samma veva hörde hon en intervju med en man som skulle leva med sin familj utan att skapa något avfall i ett år – mitt i New York.

– De bara gick eller cyklade, de använde inte hiss, de hade ingen elektricitet i sin lägenhet mitt i vintern...

Hon tyckte att det lät helt galet, men tänkte ändå att hon kunde göra litegrann själv.

– Jag började, min man James var helt emot det i början. Han tyckte att det var för mycket, för jobbigt. Han behövde sitt kaffe från Starbucks varje morgon, han behövde käka lunch i restaurangen och kemtvätt och allting.

Men när familjen just fått sitt tredje barn och bodde i Sverige 2013 så började James känna av utmattning och tog föräldraledigt.

– Vi förlorade väldigt mycket av hans inkomst naturligtvis och då blev det här med noll sopor mer intressant för honom på grund av att det sparade oss väldigt mycket pengar. Helt plötsligt blev han jätteintresserad och bestämde ”vi ska få bort sopkorgen och vi ska försöka bli zero waste”, säger Fredrika och skrattar.

Och på den vägen är det.

Barnen är med

Dottern Bella, som allting började med, är i dag 14 år. Och hon är inte intresserad av att byta livsstil.

– Någon gång är det någon som säger att ”åh, är det din mammas bullshit?” när hon säger någonting, men hon är ganska stark så hon säger ”nej, det är min åsikt och det är ett faktum".

14-åriga dottern Bella står upp för familjens livsstil, även när hon ser att andra familjer lever annorlunda.
14-åriga dottern Bella står upp för familjens livsstil, även när hon ser att andra familjer lever annorlunda. Foto: Julia Larson

Fredrika Syren säger att det inte har varit svårt att få med barnen på att leva skräpfritt, de ser det som självklart eftersom de är uppväxta med det.

– Jag tror inte min minsta, som är sju år nu, fattar till hundra procent att det finns folk som faktiskt har soptunnor hemma.

Men inte minst Bella är nu så stor att hon ser att andra familjer lever annorlunda.

– Hennes bästa kompis drunknar i kläder och prylar och pinaler.

Hon tar ett exempel med en viss sorts dockor, som är väldigt populära i USA.

– Bella var så stolt när hon fick sin enda docka, medan hennes kompis säkert hade 20 av de här dockorna och alla kläder och tillbehör. Och i början var Bella naturligtvis lite avundsjuk. Men en sak jag märkte var att Bella som hade en docka tog så väl hand om den, hon hade ju bara en. Medan kompisen som hela tiden fick nytt och nytt och nytt, hon tog inte hand om sina. De gick sönder och hon tappade bort dem.

Konsumtion kostar tid

Fredrika Syren påpekar också att konsumtion kostar, även i tid.

– Kompisens föräldrar jobbar väldigt hårt för att betala för den här livsstilen, medan vi jobbar hemma, så vi har alltid varit där för våra barn.

Hennes man jobbar halvtid och sköter jobbet hemifrån medan hon själv får inkomster från sina böcker och föreläsningar. Det ger mer tid till att engagera sig för barnen.

– Vi är alltid volontärer i klassrummen, vi lagar mat och bakar och när deras kompisar kommer hit spelar vi spel tillsammans med dem. Jag tror de ser och uppskattar den skillnaden.

Stressen minskar också.

– Vi båda har mer tid för våra barn, våra barn är gladare, min man är mycket friskare och gladare och det är otroligt viktigt.

Sparar 150 000 kronor

Hon säger att familjen sparar ungefär 18 000 dollar om året på att leva som de gör. Det motsvarar ungefär 150 000 kronor.

– Det var anledningen till att min man hoppade på det här, när han upptäckte hur mycket vi sparade.

Barnen Liam och Noah vid familjens skafferi, som är helt fritt från engångsförpackningar.
Barnen Liam och Noah vid familjens skafferi, som är helt fritt från engångsförpackningar. Foto: Jamie Street

Vad sparar ni pengar på?

– Engångsartiklar kostar otroligt mycket pengar. Och när man köper mat som redan är förpackad, betalar man ju för förpackningen. Vi odlar vår egen mat, en påse med frön kostar kanske en dollar och av en fröpåse med säg morötter får vi kanske 40–50 morötter.

I San Diego har de flesta familjer två bilar, men Fredrika och hennes familj nöjer sig med en.

– Här måste vi ha en bil. I Sverige behövde vi inte ha bil. Vi sparar otroligt mycket pengar på att vi cyklar resten av tiden. Vi sparar pengar på att vi inte köper helt nya kläder hela tiden.

Hon säger att de också sparar på att inte resa lika mycket som många andra, även om de reser till Sverige en gång om året, förutom nu i pandemitider.

– Vi lagar vår egen mat, vi äter hemma oftast och lever väldigt minimalistiskt och köper inte pinaler hela tiden.

Lyxigt med återvinning

Familjen köper toalettpapper, tillverkat av återanvänt papper, men däremot inte hushållspapper. Den mat de behöver köpa köper de i lösvikt för att även minimera återvinningen, som inte alls är lika väl utbyggd i USA som i Sverige.

– Jag tror inte man tänker på det när man bor i Sverige, hur lyxigt det är att man kan återvinna allting.

De köper alla kläder, utom strumpor och underkläder, begagnade och lämnar allt som är utslitet till återvinning. Och så komposterar de matavfall. Allt för att undvika att något hamnar på soptippen.

Hela familjen, maken James och barnen Noah, Liam och Bella, är med på att leva skräpfritt. "Jag tror inte min minsta, som är sju år nu, fattar till hundra procent att det finns folk som faktiskt har soptunnor hemma", säger Fredrika Syren.
Hela familjen, maken James och barnen Noah, Liam och Bella, är med på att leva skräpfritt. "Jag tror inte min minsta, som är sju år nu, fattar till hundra procent att det finns folk som faktiskt har soptunnor hemma", säger Fredrika Syren. Foto: Julia Larson

Fredrika Syren tycker inte att det tar särskilt mycket extra tid att leva utan skräp.

– Det gör inte det. I början naturligtvis när vi försökte lista ut allting så tog det ju lite mer tid, men nu rullar det bara på.

Familjen bakar eget bröd och gör sin egen sylt, något som får många amerikaner att höja på ögonbrynen.

– Jag gör persikosylt för vi har persikoträd i trädgården här och folk blir ”ah!” när jag kommer och ger dem persikosylt.

Det tankesättet har hon med sig hemifrån.

– Jag tycker det är en svensk grej att göra det, att plocka svamp och bär.

Odlar mesta maten

Familjen är vegetarianer medan Fredrika Syren är vegan och inte heller äter ägg eller mjölkprodukter. De odlar 80 procent av sin mat i trädgården – från broccoli till vitlök och citrusfrukter – och har egna höns.

Tar det inte mycket tid att odla mat till fem personer?

– Vi jobbar båda hemma, så det gör det lättare. Naturligtvis tar det sin lilla tid, men det tar också tid att åka till affären och handla. Det smakar mycket bättre och hela familjen är med på det här. Barnen ser det nästan som en skola, de lär ju sig matte och biologi och allting genom att vara ute i trädgården med oss.

I trädgården odlar familjen 80 procent av sin mat, något som sparar mycket pengar.
I trädgården odlar familjen 80 procent av sin mat, något som sparar mycket pengar. Foto: Julia Larson

Om någon är sugen på att minska sitt avfall, vilken ände är bra att börja i, så att man inte ger upp?

– Att man ska börja kompostera. I Sverige är det lite svårare på vintern på grund av att komposterna fryser på vintern, men kompost är en jättebra idé. En annan är att göra sina egna rengöringsprodukter. De kostar otroligt mycket pengar. Man kan städa hela huset med ättika, citron och bakpulver, det blir lika rent.

Film

Fredrika Syren bloggar och har skrivit två böcker om familjens livsstil och en nästan ny film som heter "Zero time to waste" handlar också om dem och hur de lever. Hon tycker att filmen har förändrat hur människor reagerar. Många har tidigare uppfattat dem som udda.

– De fick insikt i våra liv och varför vi gör det här. Vi gör det av en anledning, det är inte bara för att rädda planeten, även om det naturligtvis är en jättestor del, men också för att det ger oss mer tid för varandra.

Samtidigt säger hon att de fyra åren med Donald Trump i Vita huset har varit en tung period, eftersom han bland annat rivit upp mycket miljölagstiftning och fått USA att lämna Parisavtalet.

– Då kände jag att jag lika gärna kan ge upp. Men så sa min mentor ”men Fredrika, han kommer försvinna, förhoppningsvis om fyra år, och vad vi gör nu är att vi samlar kraft".

Maten förvaras inte i engångsförpackningar och merparten odlas i den egna trädgården.
Maten förvaras inte i engångsförpackningar och merparten odlas i den egna trädgården. Foto: Jamie Street

Hon anser att den tillträdande presidenten, demokraten Joe Biden, har en mer ambitiös klimatpolitik och menar att Trump snarare har skapat en motreaktion.

Ändrat klimat märks

Familjen märker redan av klimatförändringarna där de bor, inte minst i år.

– Vi hade ju storbränder. Det brukade hända då och då när vi först flyttade hit. Nu händer de flera gånger om året och det är inte små bränder, det är otroliga bränder. I hela augusti var det 45 grader, det är inte normalt för San Diego.

Hon säger att det får intresset för klimatfrågan att öka.

– Helt plötsligt säger folk ”oh shit”, nu känner man av att klimatförändringarna är här.

Hon beskriver sin hemstad som mer konservativ än övriga Kalifornien, som är ett starkt liberalt fäste i USA.

– Här är det så att är du konservativ så tror du inte på klimatförändringar.

Men nu börjar Fredrika Syren märka att det svänger, också bland republikaner.

– Speciellt efter storbränderna i augusti här så börjar även de konservativa säga ”okej, vad var det du sa att vi skulle kunna göra?” Så jag tror att det kommer, det är segt, men det kommer.

Fredrika Syrén

Ålder: 51 år

Bor: San Diego i Kalifornien, USA.

Familj: Maken James, barnen Bella, Noah och Liam.

Äter: Veganskt

Gör: Bloggar och skriver om familjens liv utan avfall. Har skrivit boken "Zero waste for families" och hon och familjen medverkar i dokumentären "Zero time to waste" som handlar om familjens skräpfria livsstil.

Fruktremmar av hallon och banan.
Fruktremmar av hallon och banan. Foto: Jamie Street

Fruktremmar

"Mina barn älskar fruktremmar och det kan göras på nästan vilken frukt som helst och är ett kul naturgodis utan socker och som barnen kan hjälpa till att göra", skriver Fredrika Syrén.

• 2 mogna bananer

• 2 dl valfri färsk eller frusen frukt eller bär

• Valfri smaksättning som lite vanilj, kanel eller kardemumma

1. Blanda bananer och frukten och eventuell smaksättning till en slät smet.

2. Sätt ugnen på 55 grader.

3. Bred ut smeten cirka 3 millimeter tjockt på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt.

4. Sätt in plåten i ugnen och låt den stå tills smeten torkat och fått en läderaktig konsistens.

5. Dra försiktigt av bakplåtspapperet och skär eller klipp remmar i en lagom storlek och förvara i en lufttät burk.

Fler recept finns på zerowastefamily.com .

Det går bra att städa utan mängder av kemikalier och rengöringsmedel.
Det går bra att städa utan mängder av kemikalier och rengöringsmedel. Foto: Jamie Street

Zero waste ugnsrengörning

Du behöver:

•½ dl diskmedel

•1 dl bikarbonat

•½ dl grovt havssalt

•varmt vatten.

•Gummihandskar

Blanda tvål, bakpulver och salt med vatten till en smet.

Använd gummihandskar och täck ugnen med smeten.

Låt det verka över natten.

Torka ur ugnen med en fuktig svamp och varmt vatten.

Så mycket slänger vi i Sverige

Förra året togs 4,8 miljoner ton hushållsavfall om hand i Sverige. Det motsvarar 467 kilo per person.

Ännu mer avfall kommer från verksamheter. 2018 uppkom 35,2 miljoner ton avfall från dessa i Sverige. Till det kommer 104 miljoner ton avfall från gruvor vid brytning av mineraler. Förutom gruvorna är det byggverksamhet, avfallshantering och partihandel med skrot som skapar mest avfall i Sverige.

I dag bränns hälften av allt avfall och energin från förbränningen tas tillvara. 34 procent av avfallet blir till nya saker. 15,5 procent behandlas biologiskt och blir biogas eller biogödsel. Det som återstår, en halv procent, läggs på deponi. Sopsortering är en viktig orsak till att mer återvinns.

Mängden skräp har ökat rejält. 1975 gav hushållen upphov till 2,6 miljoner ton avfall. 2019 var den siffran 4,8 miljoner ton. Det är en ökning med knappt 85 procent. Under samma period har befolkningen ökat med knappt 26 procent. Alltså slänger varje person mer än i mitten av 1970-talet.

Källor: Avfall Sverige (kommunernas branschorganisation för avfallshantering) och sopor.nu (ett samarbete mellan bland andra Avfall Sverige, Förpacknings- och tidningsinsamlingen och Naturvårdsverket)

Artikeltaggar

ÅterbrukÅtervinningFritid och livsstilKalifornienKarlstadKlimatKonsumtionLivsmedelMiljöOdlingSkräpTrädgårdUSAVärmland och klimatet

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare