På nyårsdagen är det exakt 100 år sedan det var urpremiär på Victor Sjöströms filmatisering av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen.
– Charlie Chaplin sa att det är den bästa film som någonsin gjorts, samtidigt är den folklig, säger filmexperten Göran Everdahl, som firar jubileet med en specialpodd om filmen.
På nyårsafton släpps ett specialavsnitt av podden Everdahl & Karlsson Film TV, som Göran Everdahl och C-G Karlsson gör tillsammans.
Specialavsnittet handlar enbart om Victor Sjöströms filmatisering av Selma Lagerlöfs roman och podden finns på Svensk filmdatabas hemsida, svenskfilmdatabas.se.
Redan nu kan avslöjas att Göran Everdahl tycker att det finns all anledning att se den hundra år gamla filmen - vilket man kan göra när SVT sänder den på nyårsdagen, jubileet till ära.
"Fantastiskt engagerande"
– Den ska man se för att den är så fantastiskt engagerande och bra. Det är en så spännande historia om den gräslige David Holm som man ändå på något vis vill att det ska gå bra för, säger Göran Everdahl till NWT.
Selma Lagerlöf skrev romanen om David Holm och körkarlen redan 1912. Filmversionen kom 1921 och gjorde succé. Än idag beskrivs den som ett banbrytande verk.
Huvudrollen som suputen David Holm görs av den Årjängsfödde Sjöström själv och till det nyskapande i filmen hör trickfotografering och avancerad dubbelexponering. Det var specialeffekter av ett slag som ingen tidigare lyckats med.
– Det är som Terminator 2 och Persona i samma film! säger Göran Everdahl.
De häftiga effekterna kombinerade med en starkt berättad historia blev en film som uppskattades av både folket och filmkännarna.
Hyllad av Chaplin
– Charlie Chaplin sa att det är den bästa film som någonsin gjorts, samtidigt är den folklig. Det kan vara den mest populära svenska filmen någonsin. Möjligtvis kan Nyfiken Gul tävla med den, men istället för en naken Lena Nyman får man här en dödens vagn!
Även nutida filmskapare har uttryckt gillande över Körkarlen. I podden kommer Everdahl och Karlsson bland annat att berätta om hur filmen påverkat Stanley Kubrick i The Shining.
Selma grät på premiären
Selma Lagerlöf själv ska också ha varit mycket nöjd med Victor Sjöströms arbete: så nöjd att hon grät av rörelse när hon lämnade biografen.
Det var en hel del känslor inblandade redan när regissören och författaren möttes i inledningen av filmprocessen, kan Göran Everdahl berätta. Då var det dock Selma Lagerlöf som stod stadig och Victor Sjöström som darrade.
– Det berättas att Victor Sjöström aldrig varit så nervös som när han skulle visa sitt manus till filmen för Selma Lagerlöf. Det såg hon och bjöd honom på en nubbe! Det finns något ironiskt i det med tanke på att filmen handlar om alkoholism, men han behövde nog den, säger han.
Det här var en tid då Selma Lagerlöf nått toppen. Hon hade slagit igenom som författare, fått Nobelpriset och satt i Svenska akademien. Hon hade finkulturens godkännande och folkets kärlek.
– Hon visste sitt värde! säger Göran Everdahl.
Snart, inte minst tack vare Körkarlen, skulle också Victor Sjöströms konstnärliga värde växa rejält. 1922 fick filmen premiär också i bland annat England, Tyskland, Frankrike och USA och han blev världsberömd. Vägen för en fortsatt karriär inom filmen låg öppen.
– Det blev hans biljett till Hollywood.
Vad betydde filmen för Selma?
– Å ena sidan hade hon i det här läget det finkulturella godkännandet i bakfickan. Samtidigt var hon alltid mån om att nå ut till folket. Hon ville nå ut till den stora massan och hon förstod i ett tidigt skede att film var ett folkmedium, säger Göran Everdahl.
Filmen Körkarlen visas fortfarande på internationella filmfestivaler och vann en omröstning i filmtidskriften FLM om den bästa svenska filmen någonsin. Den håller - även om filmer av idag ser annorlunda ut. Inte minst är ju Körkarlen en stumfilm. Versionen som SVT visar har fått musik av Matti Bye.
– Det är som att läsa en bok som är hundra år. Den är från en annan tid. Man får ställa om sina ögon och ta in historien som berättas, säger Göran Everdahl.
Pandemi även då
Dessutom finns kopplingar till samtiden. Selma Lagerlöf skrev romanen på beställning av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Tbc var en farlig farsot som härjade vid denna tid.
– Det finns mycket i filmen man kanske inte känner igen idag, men grundhistorien om en osynlig mördare till sjukdom känner man ju igen. David Holm har tbc och hostar på folk för att han vill smitta dem och till och med sina barn hostar han på. Där tänker man ju på dagens pandemi, säger Göran Everdahl.
Även andra ämnen i filmen går - tyvärr - igen, som hustrumisshandel, beroendeproblematik och kvinnor som tvingas fly från sina män.
Därtill ställs, i boken och filmen, så kallade eviga frågor om vad vi gör med våra liv.
Angelägenhetsgraden är alltså fortsatt hög; sedan återstår det att se om de som bänkar sig på nyårsdagen blir lika tagna som publiken för hundra år sedan.
– Min morfar berättade att han såg den när den kom, 1921, i Umeå och han var helt slagen till slant av den, säger Göran Everdahl.