De flesta känner till Svenska Dagbladets bragdmedalj. Den har delats ut sedan 1925. Nya Wermlands-Tidningen har haft sitt guldmärke sedan 1931. Säffle-Tidningens guldplakett har inte lika lång historia, men första gången delades den ut redan för 64 år sedan.
Det var simmerskan Ingrid Bruce som 1956 fick den allra första guldplaketten. Efter premiäråret blev det ett uppehåll innan Åke Jansson gav guldplaketten nytt liv 1965. Han var då sedan året innan anställd som reporter på Säffle-Tidningen och hade ett speciellt ansvar för sportbevakningen.
Sedan 1965 har det bara hänt en enda gång att guldplaketten inte delats ut. Det var 1991 när det saknades kandidater. Nu inträffar det tyvärr igen, men denna gång av helt annan orsak än 1991. I år har pandemin satt stopp. Det har inte varit ett normalt idrottsår. Förhoppningsvis blir det annorlunda 2021.
Guldplaketten delas ut som belöning för årets bästa idrottsprestation inom Säffle-Tidningens spridningsområde. Dit räknas även Grums och Årjäng, vilket har satt spår i listan över mottagare. Man kan få ST:s guldplakett även om man tävlar för en klubb utanför Säffle bara man är bosatt inom ST:s spridningsområde. På samma sätt kan personer som inte bor i Säffle belönas om de tävlar för en klubb inom spridningsområdet.
Röstning följdes av jury
Det fanns 1965 en klar förhandsfavorit bland de kandidater som presenterades. Det var Sifhällas löparstjärna Gunilla Olausson. Hon hade på meritlistan såväl SM-guld, svenska rekord och segrar i Finnkampen. Läsarna skulle få rösta.
Det som ingen hade räknat med var att inte bara ST:s läsare skulle rösta. Motorintresserade i hela landet engagerade sig i omröstningen. De hade en klar favorit, nämligen Lennart Högberg, svensk mästare i roadracing. Han fick flest röster.
Gunilla Olausson vann SM-guld och var given i landslaget. Hon fick guldplaketten 1966. En av många guldplakettvinnare är Tomas Johansson från Långserud. Han fick 1975 guldplaketten för sina framgångar i fälttävlan. Foto: S-E Dahlström Skidåkaren Marcus Ruus fick Guldplaketten 2013. Foto: Leif Skogsberg Christoffer Bergman är en av flera roadracingförare som fått utmärkelsen. Foto: Solveig Voyce BK Tegnér är en lagidrottarna som har fått Guldplaketten. Det skedde 2017 när laget gick upp i Elitserien. Foto: Marina Johansson Guldplaketten erhölls förra året av simmaren Tobias Klasson. Foto: Carolina Schützer
Nu var det en i högsta grad meritmässigt värdig vinnare, men man insåg snabbt att det fanns praktiska problem med omröstningssystemet. Hur skulle man till exempel kunna kontrollera att ingen röstade mer än en gång? Säffle-Tidningen valde att utse en jury, som i fortsättningen skulle bedöma kandidaterna.
Den första juryutsedda guldplakettvinnaren blev inte oväntat Gunilla Olausson. Det var 1966. Hennes lagkamrat – och landslagskollega – höjdhopperskan Margareta Bergqvist följde efter 1967. Margareta har senare i många år ingått i ST:s guldplakettjury.
Totalt har det blivit 55 guldplakettvinnare fördelade på 23 olika idrottsgrenar. Eller kanske 22. Det beror på om man räknar trav som idrottsgren. För faktum är att trav finns med bland de belönade prestationerna. Det hände redan 1987 när Callit hade blivit världsmästare i trav. Men det förstås, det var väl i första hand Karl O Johansson som fick plaketten. Callit fick dock också en belöning. Han matades med morötter av kommunalrådet Karl-Olof Pettersson utanför stadshustrappan när världsmästarparet hyllades efter triumfen.
Annichen mest meriterad
Mest meriterade? Det måste vara Annichen Kringstad, som ju också med tiden fick Svenska Dagbladets bragdmedalj, Sven Jerring-priset och blev två år utsedd till årets idrottskvinna i Sverige. Detta förutom halvdussinet VM-guld i orientering.
Men Säffle-Tidningen hann först. Annichen var bara 18 år när hon fick 1978 guldplaketten. Då hade hon tagit både silver och guld i junior-SM och det gav henne guldplaketten. Året därpå gjorde hon landslagsdebut, fick starta i VM och kom tillbaka till orienteringsgymnasiet i Åmål som instruktör där hon tidigare hade varit elev. Fortfarande hade hon nästan hela idrottskarriären framför sig.
Notabelt är att de idrottsgrenar som fått flest guldplaketter i Säffle är karate och rally. Inte mindre är sex. Mattias Holmgren, Jörgen Johansson, Julia Larsson, Andreas Lindberg, Sunita Memetovic och Mikaela Lindberg är namnen på karateutövarna Lars-Erik Torph, Mats Karlsson, Tina Thörner, Daniel Carlsson, Mats Jonsson och Per-Gunnar Andersson är rallyprofilerna. Alla nådde stora framgångar inom sin sport. Fem simmare har belönats – från den allra första till den senaste.
Redan 1970 kunde ST:s guldplakett delas ut till en världsmästare, nämligen skytten Göte Gåård från Borgvik. Dubbelt VM-guld hade det blivit i Arizona, USA. Tina Törners framgångar i rally väger också tungt när man jämför meriter.
Motorsport har för övrigt belönats många gånger. Förutom de sex som kört rally finns tre roadracingförare, två rallycrossförare och en speedwayåkare i listan.
Två lag har fått priset
Det är inget som hindrar att lag får guldplaketten, men det har bara hänt två gånger. 1984 gick priset till Säffle OK:s damlag i orientering och 2017 gick det till BK Tegnér, som då hade nått elitserienivå i bowling.
Apropå bowling så kan man notera att Sören Larsson, som fortfarande är aktiv som bowlingspelare, individuellt fick guldplaketten redan 1982 för en meriterande turneringsseger. Det var med andra ord för 38 år sedan.
Två ishockeyspelare finns bland mottagarna. Hans-Erik Jansson blev med tiden knuten till Frölunda och Pär Bäcker till Färjestad, men när de fick guldplaketten spelade de i Grums IK, alltså inom spridningsområdet.
Karl-Johan Sundqvist skulle förstås ha kunnat finnas på listan, men han hade bytt Säffle och Rastens HC mot Karlstad och Färjestad när framgångarna kom. Så var det också med fotbollsspelaren Hasse Johansson, som blev landslagsman först efter steget från Sifhälla till Gais.