Värmland klarar inte att halvera antalet självmord

Målet var att antalet självmord i Värmland skulle halveras mellan 2015 och 2020. Det målet lär inte nås.

Och coronapandemin kan ge efterverkningar som varar i flera år.

2015 tog 40 värmlänningar sitt liv. För några år sedan satte den regionala samverkansgruppen för suicidprevention ett mål om att antalet skulle halveras till 2020. Det skulle innebära att högst 20 självmord får ske i länet i år för att målet ska nås. Ett så lågt självmordstal har Värmland inte haft under hela 2000-talet.

Karen O'Quin är folkhälsostrateg i Region Värmland och en av dem som jobbar för att förebygga självmord.

– Som det ser ut nu så kommer vi inte att ha uppnått målet. Men det betyder inte att vi har misslyckats. Vi ser mer samverkan och engagemang i det lokala arbetet.

Självmord är vanligare i Värmland än i Sverige i stort. Antalet självmord per 100 000 invånare var 13,8 i Värmland förra året. Genomsnittet för hela Sverige samma år var 12,4.

Det finns inte någon enkel förklaring till att en person tar sitt liv.

– Det är mer som ett spindelnät av riskfaktorer och skyddsfaktorer, som påverkar hur det ser ut. I Värmland kanske det finns fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, säger Karen O'Quin.

Stora klyftor

Det är stora skillnader i antalet självmord mellan olika värmländska kommuner. I förhållande till antalet invånare är självmorden runt fem gånger fler i de kommuner som är värst drabbade än i dem som klarar sig bäst. Men för de minsta kommunerna kan enstaka suicid få ganska stort genomslag i siffrorna.

Forskare på Karlstads universitet undersöker hur normer om maskulinitet påverkar olika kommuner, eftersom de flesta som tar sitt liv är män.

– De gamla bruksorterna Grums, Hagfors och så vidare är ofta kopplade till ett stigma, säger Ulf Mellström, som är professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna i projektet.

– Generellt i de värmländska bruksorterna är det många unga män som ser få möjligheter. Det finns många upplevda hinder för att förverkliga sig själv, sina egna drömmar och det är ofta kopplat till ett slags stigmatisering av klass.

Det här ger utslag i självmordsstatistiken, menar han.

– Det slår hårdare i relation till män.

Svårt att prata

Män använder oftare mer brutala metoder för att ta sina liv, vilket gör att färre män överlever sina självmordsförsök. Kvinnor har också en annan fördel, enligt Ulf Mellström.

– Kvinnor kommunicerar psykisk ohälsa mycket tidigare. Män bär det med sig.

Förra året studerade forskarna Grums och Torsby och såg skillnader mellan kommunerna. Självmord är mer än dubbelt så vanligt i Grums som i Torsby.

– Där är det så många som känner någon eller vet någon. Det finns med i berättelsen om samhället på ett särskilt tydligt sätt, säger Ulf Mellström om Grums.

Trots goda och engagerade insatser mot självmord i Grums har Torsby haft större framgång i sitt lokala arbete, menar han.

Breddar arbetet

Vården är viktig för att förhindra självmord.

– Vi utreder varje suicid och försöker se om det finns någonting vi kan förbättra. Men suicidproblematiken kan inte lösas enbart inom vården. Det är olika insatser på olika nivåer som har störst chans att nå rätt resultat, säger folkhälsostrategen Karen O'Quin.

Här jobbar Region Värmland med att bredda en redan bred samverkan. Alla värmländska kommuner, myndigheter som polisen och Försäkringskassan, olika organisationer och till exempel Svenska kyrkan deltar redan. Det här nätverket ordnar även utbildningar för många olika målgrupper och forskningsprojekt.

– Det jobbet vi har gjort har så mycket kraft i sig, men det är ett långsiktigt arbete. Det kommer att ta ett tag innan man ser ett resultat.

När tror du att man kommer att kunna se ett resultat?

– Det kan jag inte svara på.

Men att förhindra självmord är inte bara en fråga för politiker och myndigheter. Här kan varje människa göra en insats, enligt Karen O'Quin:

– Att vara medmänniska är viktigt. Att våga fråga och hjälpa att söka hjälp, det är två viktiga saker man kan göra.

Coronapandemin kan förvärra den psykiska ohälsan. Hon har inte fått några signaler från vården hittills om att den har gjort några avtryck i antalet självmord. Sverige-statistiken för första halvåret visade inte heller på någon ökning. Men hon säger att det är för tidigt att andas ut.

– Både covid-19 och de smittbegränsande åtgärderna har haft en stor påverkan på människors vardag. Det kan innebära ökad risk för suicid. Vi vet att den risken kan kvarstå i flera år efter pandemin har gett sig. Det är nu viktigare än någonsin att jobba förebyggande.

Går alltid att göra mer

Elisabeth Kihlström (KD) är regionråd och ordförande för Region Värmlands kultur- och bildningsnämnd som ansvarar för folkhälsofrågorna.

Hon tror att tillgång till jobb och utbildning kan göra att Värmland inte klarar att halvera antalet självmord, men understryker vikten av det pågående samarbetet i frågan.

Hade ni kunnat göra något mer för att Värmland skulle klara målet?

– Det är väl så att det alltid går att göra mer, men det är svårt att säga exakt vad, säger Elisabeth Kihlström efter en stunds tystnad.

Vad prioriterar du att göra i din roll?

– Vi har utlyst medel för att bistå idéburen sektor. Där har idrotten betydelse, där har kulturen betydelse och idéburen sektor, de frågorna har vi högt prioriterade i nämndens arbete.

– Vi har gjort ett gediget arbete, även från regionen, i Grums för att identifiera de grundläggande orsakerna till att människor mår dåligt. Där har vi satsat pengar för att vi ska ha bra modeller i hela Värmland och det är ju också i brett samarbete. Sedan håller vi på att ta fram en folkhälsoplan för att jobba med frågorna i hela länet tillsammans med många andra.

Det är stora skillnader mellan länets kommuner, vissa anses finare att bo i än andra och inkomsterna varierar mycket. Vad vill du göra för att komma åt de här skillnaderna?

– Vi vill jobba för att minska skillnaderna, men det är en lång historia bakom hur kommunerna och arbetsmarknaden i olika kommuner ser ut. Vi försöker bidra till att människor har möjlighet till arbete och bra boende, i alla kommuner. Nu kan inte regionen göra allt det, men därför tror jag det här breda samarbetet är viktigt.

Hon menar att pandemin ger än starkare skäl att lyfta frågan.

– Vi lyfter fram i vår budget att vi ska jobba med den ofrivilliga ensamheten ytterligare. Ökade folkhälsoinsatser för att minska skillnaden när det gäller socioekonomi och geografi i Värmland, hör ihop med det här. Därför är det viktigt att ha insatser som finns i hela Värmland och som hjälper människor till aktiviteter och social samvaro på olika sätt.

Våga prata

Forskningen för att få mer kunskap i frågan fortsätter. Nästa år ska Karlstads universitet studera hur ensamhet och överskuldsättning påverkar.

– Många unga människor hamnar i skuldsituationer tidigt i livet, alltså man kan i 20-årsåldern ha skulder på ett par hundra tusen. Om man hamnar hos kronofogden och får betalningsanmärkningar kan man inte få lån och så vidare. Det är en ond karusell som många pratar om, säger Ulf Mellström.

Han hoppas också att forskarna får tillstånd att intervjua anhöriga till personer som tagit sina liv.

– Vi vill se vad som händer i de sociala processerna och om det finns öppningar för suicidpreventiva insatser i resan från psykisk ohälsa, depression, tvivel, till att man fullföljer ett suicid.

Vad kan man göra för att förändra normerna om manlighet och minska antalet självmord?

– Att det finns snabb tillgång till vård är centralt. Att arbeta med de här maskulinitetsnormerna på ett sätt som har gjorts och görs i Värmland. Att säga att det är okej att ha nära vänner och våga prata om psykisk ohälsa, vilket ju görs i allt högre grad. Jag tror att det är det mest effektiva vi kan göra som samhälle.