Det här året har dominerats av pandemin som fortfarande ligger som en våt filt över samhället.
Men landshövding Georg Andrén ser ändå ett ljus på horisonten.
Om det, värmländsk konst och framtida kalas berättar han i årets sista måndagsintervju.
Jag och Georg ses i residenset, ett drygt halvår efter vår förra måndagsintervju på samma plats. Då hade han suttit ett halvår på posten.
Vad har du haft för dig sen sist?
– Jag har haft en sommar som blev speciell för oss. Två av våra tre barn fick egna barn, så vi fick totalt tre barnbarn, vilket påverkade sommaren.
Har ni kunnat träffa dem?
– Ja, när läget var lugnare så kunde vi ses, så vi har träffat barnbarnen och gosat. Under hösten har det blivit svårare. Vi har en son som bor i Karlstad med sin familj, så de har vi träffat. Att träffa vår dotter i Stockholm har vi varit försiktig med, säger Georg Andrén.
– Mina föräldrar som bor i Stockholm, en av dom på ett boende, har jag inte alls kunnat träffa så mycket som jag har velat.
Vi river av coronaplåstret direkt, hur tycker du att värmlänningarna har skött sig och tacklat pandemin?
– Jag tycker inte att vi haft varit tillräckligt bra att ta de här rekommendationerna på allvar. Framför allt att hålla avstånd. Det började bra och nu har det blivit lite bättre igen tycker jag. Allvaret har sjunkit in hos oss. Men vi måste kraftsamla ännu bättre även om det är svårt, gör ont och är smärtsamt.
För det här är inte över?
– På inga vägar, säger Georg Andrén och kommer in på smittspridningen på äldreboenden.
– Den är kraftig det är på riktigt, det är farligt, allvarligt. Det enda som kan få det att ta slut är att vi förstår allvaret och börjar agera efter det.
Likt många andra arbetsplatser så jobbar många av länsstyrelsens medarbetare hemifrån, däribland landshövdingen. Det han saknar mest är det fysiska mötet.
– Jag saknar att prata med folk i korridorer, åka ut och träffa företag, föreningar. Att sitta runt ett bord, prata, skratta och fika. Det kommer vi att komma tillbaka till, men jag saknar den sociala samvaron.
– Jag och My, min fru, har sagt att det vi ska göra när vi kan är att ha ett stor familjekalas i vår matsal, med mat och dryck, kramar och skratt.
När tror du ni kan ha det?
– Så fort som möjligt, i juni kanske. Då fyller flera av dem år. Så ett födelsedagskalas i juni är vad jag hoppas på.
Har du skrivit in den i kalendern?
– Nej, jag ha inte riktigt vågat göra det, men snart så.
Nu är inte läget bättre än när vi sågs senaste, snarare sämre. Vad kunde ha gjorts bättre?
Georg Andrén funderar en stund innan svaret kommer.
– Vi hade kunnat vara bättre på att ta ett personligt ansvar. Att förstå när myndigheter och regering säger ”visa hänsyn och håll avstånd” så handlar det om egna beslut.
– Sedan hade vi som beslutsfattare kunnat ha varit bättre på att kommunicera. Det handlar inte bara om att folk ska höra, utan de måste förstå och bli lyssnade på. När det handlar om viktiga saker så är det inte bara att skicka ut ett budskap utan också hämta hem hur det tas emot.
Landshövdingen säger att han hade velat se en smartare dialog och kommer in på det sms som skickades ut den 14 december.
– Jag tycker inte att det var tillräckligt bra. Jag tycker inte det. Vi måste bli bättre på att nå fram.
– På länsstyrelsen skickar vi ut mycket information i sociala medier, men vi når bara de vi når i vanliga fall. Vi når inte familjen som sitter i sitt hus och från början har ett svagt förtroende för myndigheterna.
Därför tittar länsstyrelsen på möjligheten att anställa en beteendevetare som ska hjälpa till myndigheten hur till exempel ovan nämnda familj ska nås.
Hur har du själv mått det här året?
– Jag har varit frisk, helst sanslöst, jag har aldrig varit så här frisk. Det är jag tacksam för. Jag har tvingats in i jobbet snabbare än jag trodde, säger han och tillägger att han saknar att kunna besöka kulturevenemang.
– Vi får se fram mot sommaren 2021. Om vi kraftsamlar och vaccinerar oss så finns det hopp om att vi kan börja göra saker i slutet av sommaren.
Vi ska fortsätta håll i, hålla ut och ta ansvar, men kan vi börja sätta något slags hopp till vaccinet?
– Det kan vi! Om vi bara vaccinerar oss, så tror jag det. Planen är att så många som möjligt ska ha vaccinerats vid halvårsskiftet. Så om det går enligt plan så har vi en sommar och tidig höst där vi kan gå in i något nytt normalt. Även om jag tror att vi kommer att behöva vara försiktiga framgent.
Nu gissar jag, men jag tror att dina arbetsdagar har blivit längre och fler än du tänkte dig.
– Ja, det har dom ju. Det har varit ganska mycket jobb. Många möten, interna möten med coronastaben och annan verksamhet, med kommuner, med statsministern. Långa arbetsdagar med möten på helgerna, men jag har alltid försökt att hålla rimliga arbetstider.
Har du känt dig trött och sliten?
– Jag har känt mig trött och sliten, särskilt nu när det varit så mörkt också. Jag ser fram mot några dagars ledighet över helgerna. Man blir också trött av att sitta vid datorn hela tiden. Vanligtvis är det en massa tid runt ett möte som gör att det får en inramning, nu kan man gå från ett möte till ett annat på 30 sekunder. Det är tröttande.
Hur har du återhämtat dig?
– Det är att ge sig ut till Hammarö sydspets och bara blicka ut över Vänern. Fantastiskt! Eller att åka till naturreservatet i Segerstad.
Trots pandemin och svårigheterna att hitta på saker så har Georg Andrén och frun hunnit med att se delar av Värmland. En av de häftigaste upplevelserna kom under Kristihimmelfärdshelgen.
– Vi bodde över i Mattila och gick mot andra finngårdarna. Hela finnskogskulturen är så häftig, så den ska jag ägna mer tid i vår.
Georg Andrén sitter som ordförande i den styrgrupp som jobbar för att Finnskogen ska hamna på världsarvslistan. Men att hamna där är inte det viktigaste, utan det är att:
– Kraftsamla Kulturvärmland, det historiska Värmland, besöksnäringen med finnskogskulturen. Det finns mycket i det här som är en sån viktig berättelse att berätta så vi vill tillgängliggöra den kulturen.
Vad tar du med dig från det här första året i Värmland?
– Att det finns en oerhört stark identitet. Det finns en öppen stolthet. Sedan är jag fascinerad av berättartraditionen. Från de stora ikonerna till själva berättelsen. ”Ljuging”, att krydda sin berättelse så den ska nå fram bättre, det vill jag lära mig mer om.
Kulturintresset är stort. En ny favorit i det värmländska kulturlivet är Ismael Ataria.
– Vilken människa! Jag fick ett tips när jag började och sökte upp honom på Youtube. Jag kontaktade honom och hade honom på en privat fest. Det var succé! Det är den nya generationens berättare som hämtar näring från Lagerlöf.
Georg Andrén tittar sig omkring där vi sitter och börjar prata om konsten på väggarna. Han tycker den är fin, men skulle vilja göra en del förändringar.
– Jag vill få in mer Värmland och yngre konstnärer. Det är en diskussion jag får ta med Statens konstråd bland annat, men min fru och jag vill göra det här till en värmländsk skådeplats.
Med en bakgrund inom det kyrkliga, bland annat i Diakonia och Svenska kyrkan, och med en fru som arbetar som diakon ställer jag frågan om tron har hjälpt honom ett år som detta.
– Klart det har. Min kristna tro handlar om att vi inte är ensamma. Jag är i grunden en optimist, just nu en orolig optimist, och jag tror på att vår inneboende kraft att lösa problem. Och att hänger ihop i en större mänsklighet och kommer att lösa det här eländet som är.
– Vi står inte ensamma.
Om vi till sist försöker se in i 2021, vad ser du då?
– Att vi tillsammans går och vaccinerar oss. Det kommer att bli en jätteutmaning. Jag förstår att det finns en oro och en massa frågor, men jag hoppas att vi allihopa inser att det är bra för samhället om vi tar den här möjligheten att vaccinera oss. För vårdens, vår egen och samhället skull. Då vi knäcker pandemin.
– Jobbmässigt så innebär det att länsstyrelsen har regeringens uppdrag att stötta regionerna i att bygga upp en kapacitet för vaccination. Så det kommer handla mycket om det i vår.
– Sen hoppas jag att få kliva in i mina ordinarie landshövdingeuppgifter. Att vara ute och träffa människor, åka till Stockholm och sitta ner med beslutsfattare och säga att ”såhär ser verkligheten ut i Värmland” och få arbeta för Värmland utanför Värmland.
Finns det nån fråga som blir extra viktig nästa år vid sidan av vaccinet?
– Det hänger ihop, men den stora frågan blir vad händer efter pandemin, hur ser samhället ut? Vad behöver offentlig sektor svara på för frågor? Hur vill vi att samhället ska fungera med de sår vi har med oss?
Georg Andrén har tagit initiativ till den demokratisatsning som nu även kommuner och regionen har enats om. In i arbetet kommer man att ha med sig ”någon slags coronaerfarenhet” som landshövdingen säger.
– Det handlar om hur vi skapar förtroende för det demokratiska systemet. Det gör vi inte genom att tala om för folk vad demokrati är, utan vi måste fråga och lyssna till folk. Vad är bekymret, frustrationen, vad är det för samhälle du vill ha? Det kommer jag att ägna mycket tid åt 2021.