Yrkesutbildningar måste bli högskoleförberedande igen

Debatt
PUBLICERAD:
Under årens lopp har vi mött tusentals elever och vi jobbar dagligen med att beskriva värdet av att arbeta som plåtslagare eller ventilationsmontör, skriver Torbjörn Hagelin, Jörgen Rasmusson och Annika Waernström.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Det utredningen helt missar är att lägga fram förslag som gör yrkesprogrammen mer attraktiva hos elever och deras föräldrar, skriver Torbjörn Hagelin, Jörgen Rasmusson och Annika Waernström.

Framtiden för de som har avslutat ett yrkesprogram på gymnasiet är ljus. Det är lättare att få jobb och man tjänar mer än de elever som valt att inte studera vidare efter en högskoleförberedande utbildning. Det visar Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33), vars remisstid nyligen gick ut.

För att få fler sökande till yrkesprogrammen menar vi att det är avgörande att programmen blir högskoleförberedande, vilket är ett förslag som tyvärr inte finns med i utredningen. I ljuset av ett exceptionellt ansträngt läge med en stigande arbetslöshet, som i dagsläget ligger på 7,0 procent i Värmlands län, är det viktigare än någonsin att göra yrkesprogrammen attraktiva för kommande elever.

Vi i plåtslageri- och ventilationsbranschen har länge haft stora utmaningar vad gäller att hitta arbetskraft. De kommande åren behöver 2 000 nya plåtslagare och ungefär lika många ventilationsmontörer anställas. Prognosen visar dock att endast 1 000 plåtslagare och 400 ventilationsmontörer kommer att utbildas. Denna utmaning delar vi med många andra branscher som också i första hand får arbetskraft från de gymnasiala yrkesutbildningarna.

För att komma åt detta problem är det givetvis glädjande att Stjernqvists utredning föreslår att planeringen och dimensioneringen av utbildningsplatser ska ske med större hänsyn till arbetsmarknadens behov. Tyvärr är vi övertygade om att detta inte kommer att påverka söktrycket till yrkesprogrammen tillräckligt mycket. Det utredningen helt missar är att lägga fram förslag som gör yrkesprogrammen mer attraktiva hos elever och deras föräldrar.

Under årens lopp har vi mött tusentals elever och vi jobbar dagligen med att beskriva värdet av att arbeta som plåtslagare eller ventilationsmontör. Relativt ofta möter vi unga som har en föreställning om att de högskoleförberedande programmen skulle vara en bättre grund att stå på än yrkesprogrammen. Oavsett om de har för avsikt att studera vidare eller inte.

Problemet ligger alltså inte bara i om vissa enskilda elever väljer att läsa till plåtslagare eller ventilationsmontör, eller inte. Problemet ligger också i föreställningen som elever och föräldrar har om yrkesprogrammen. Vi vet att många andra branscher delar samma utmaningar som de som vi upplever.

Hur man dimensionerar utbildningsplatser är en viktig pusselbit vad det gäller att förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad, men den sannolikt viktigaste biten kvarstår. För att få fler sökande till yrkesprogrammen och bättre tillgodose arbetsmarknadens behov, måste våra politiker ta tag i frågan och göra yrkesprogrammen högskoleförberedande nu.

Torbjörn Hagelin

Avtalssekreterare, Byggnads

Jörgen Rasmusson

Ägare/företagare, AB Lödde Plåt och ordförande, Plåt- och Ventföretagen

Annika Waernström

Vd, PVF Yrke och Utbildning

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.