Julen är faktiskt god för oss alla

Ledare
PUBLICERAD:
Gläds åt att en frälsare är född.
Foto: Leif R Jansson/TT
Nu kan vi snart önska varandra god jul, även om vissa förespråkar att säga ”god helg” för att tona ned den kristna aspekten av högtiden. Det är språkligt missriktat – ordet helg kommer av helig. Men än viktigare är att alla har anledning att glädjas över kristendomens födelse.

När Jesus föds i stallet är det inte bara startskottet på en ny religion, det är början på en samhällsomvandling. Det mesta av det som vi i dag betraktar som självklara delar av den västerländska civilisationen har sin direkta eller indirekta uppkomst ur kristendomen. Ja, till och med de som med högljudd röst vill peka på allt de tycker är fel med kristendomen, lutar sig mot rättigheter de inte skulle ha haft utan den där natten i Betlehem.

Det som vi i dag betraktar som universella mänskliga rättigheter har sin grund i kristendomen. Att det finns absoluta sanningar, exempelvis formulerat i Thomas av Aquinos naturrätt, är nödvändigt för att upprätthålla idén om alla människors okränkbara värdighet. Utan dessa sanningar är mänskliga rättigheter bara en överenskommelse bland andra.

Ett populärt argument är att hävda att alla religioner egentligen bara är varianter av samma uråldriga myter. Men kristendomen är unik i så många avseenden. Bara detta att Gud blir människa – alltså inte vandrar på jorden förklädd till människa, utan helt och fullt blir en av oss och delar vår erfarenhet ända in i döden, saknar motsvarighet i andra religioner.

För kvinnors rättigheter var det kristna budskapet om att vi alla är guds avbild fundamental. När jungfru Maria blir kyrkans moder är det så oerhört mycket större än eventuella idéer om kvinnans skuld genom Eva som frestar Adam. Ur den kristna människosynen där varje person är ett subjekt, växer västerlandet fram. Marknadsekonomin samt den moderna demokratin och rättsstaten likaså.

Trots att det så ofta vill framställas som att det finns en konflikt mellan religion och vetenskap, är det just under kyrkans beskydd som universitet och kunskapssökande växer fram. Från medeltiden och fram till våra dagar – betänk exempelvis att teorin om big bang formulerades av den belgiska prästen Georges Lemaître.

Även den sekulära staten har sina rötter i kristendomen. Tidigare moderatpolitikern och numera jesuitpatern Thomas Idergard har i en artikel (Signum 21/12 2015) gett flera exempel på hur detta förhåller sig. Det som flest läsare torde ha en förförståelse kring är Jesu ord om att ge kejsaren det som tillhör honom och Gud det som tillhör Gud. Alltså en avgränsning av religionens maktanspråk.

Vid det här laget börjar det kanske koka hos en och annan läsare. Därför bör detta sägas: naturligtvis har det genom historien funnits gott om personer som kallat sig kristna som inte har levt upp till dessa ideal. Men poängen är inte att hävda att världsliga eller kyrkliga ledare alltid har handlat riktigt, poängen är att det finns en obruten idétradition som går från urkyrkan fram till våra dagar.

Vårt samhälle är så marinerat i kristet tankegods att många som på olika sätt angriper kyrkan, inte förstår att de gör detta med hänvisning till rättigheter och sanningsanspråk som inte hade funnits utan kristendomen.

Därför har alla svenskar – oavsett tro eller avsaknad av tro – anledning att glädjas över att Jesus föds i julnatten. God jul!

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.