Julbord – ett kärt minne blott

Det som var ett friskt bolag i januari har på grund av restriktioner och myndighetsschabbel omvandlats till ett krisande bolag, i fritt fall mot nedläggning i december, skriver Erik Sjölander och Mattias Andersson.

Att gå på restaurang och äta julbord har varit en kär tradition som detta år blir ett minne blott. Tyvärr kan regeringens rekommendation och restriktion vara sista droppen som rinner ur restaurangägarnas glas. Många krögare har kämpat och stretat för att anpassa sig till folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Konkurserna inom hotell- och restaurangbranscherna ökade med 12 procent jämfört med samma period 2019 och troligtvis finns det en betydligt större andel restauranger som dagligen kämpar med att försöka dämpa skenande röda siffror. I desperation och förhoppning söker man de stöd som regeringen aviserat. Snabbt omvänds hoppet till frustration när insikten om byråkratins nitiska regeltolkningar kastas tillbaka i knastertorra returmejl från myndigheterna med besked om långa handläggningstider, felaktigt ifyllda formulär eller att handläggaren inte anser att den sökande är berättigad till stöden.

Finansministern har under våren uttryckt att inga friska bolag ska behöva läggas ner på grund av pandemin. Men vad innebär ett friskt bolag och var går gränsen för egen överlevnadsförmåga i en exceptionell situation? Småföretag kan inte trycka pengar, höja skatterna eller låna hur som helst. När nu julborden ställs in ackumuleras förlusterna med en enorm hastighet, trots korttidsstöd, omställningsstöd och uppskjutna skatteinbetalningar.

Ett exempel: Under 5 år har företaget byggt upp en vinst på 1 miljon kronor och har samtidigt betalat nästan 2 miljoner i form av bara den allmänna löneavgiften (som är en ren skatt enligt finansdepartementet). Härutöver har bolagsskatt, särskild löneskatt, moms, punktskatter med mera betalats.

Det som var ett friskt bolag i januari har på grund av restriktioner och myndighetsschabbel omvandlats till ett krisande bolag, i fritt fall mot nedläggning i december. Januaripartierna anser sig ha gjort historiska satsningar på företagande och de företagare som inte klarar av att ta del av dessa stöd får skylla sig själva. Tyvärr är sanningen att de ”generösa stöden” inte alls är så generösa. I huvudsak betalas de av offren. Vilka som blir offer plockas ut rätt godtyckligt medan andra klarar sig som kollektivtrafik, gym, butiker och skidanläggningar.

Tyvärr är det också sant att politikerna inte kan ta sig samman för att rädda vad som räddas kan. Det kommer att ta lång tid innan slutkörda krögare, entreprenörer och småföretagare läkt de djupa sår sveket mot dem skapat. Detta drabbar inte bara dem själva utan deras familjer, anställda, kunder, offentliga sektorns finansiering och framtida jobbmöjligheter.

Erik Sjölander

Näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas Riksförbund

Mattias Andersson