En julsaga år 2020

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Jim Freeman som Ebenezer Scrooge i en teaterföreställning.
Foto: Brad McMillan/High Point Community Theatre via AP
Charles Dickens kortroman ”En julsaga” anses vara världens mest inflytelserika bok om julen. Boken blev succé redan då den gavs ut 1843 och har blivit en klassiker.

Huvudpersonen, Ebenezer Scrooge, är en köpman i London, rik men okänslig för andras svårigheter. Han avfärdar julens budskap som humbug och drar sig på julafton undan i sitt stora hus. Där blir han hemsökt först av en vålnad, och sedan av tre jul-andar. Insikterna som dessa ger honom får honom att omvändas och bli en varm och givmild person som aldrig mer glömmer bort att fira julen.

Berättelsen har många bottnar. I sin samtid sågs den som en kritik av den dysterhet som präglade de pietistiska väckelserörelsernas relation till högtider. Dickens blickade tillbaka till medeltidens färgglada fester.

Men sedan handlar naturligtvis berättelsen också om individen och hennes relation till samhället. Dickens formulerar en kritik mot den moderna människan och hennes projekt – en kritik som visat sig hålla över tid. För om Scrooge bara hade varit en 1800-talsköpman skulle boken inte återkommande ha getts ut och filmatiserats under 1900- och 2000-talen. En julsagas popularitet bygger på att vi som lever idag kan känna igen oss i huvudpersonen.

Ebenezer Scrooge är rationell, individualist och materialist. Han tror inte på någon annan verklighet än den han kan se och han erkänner inga andra värden än de materiella. Han är meritokrat och uppfattar sin egen och andras rikedomar som bevis på hårt arbete. Samma logik ger att de fattiga borde anstränga sig mer.

”Finns det inga fattigstugor eller spinnhus”, svarar Scrooge när några män samlar in pengar åt de fattiga. Detta var offentligt finansierade inrättningar i 1800-talets England, och Scrooge hänvisar med andra ord till samhällskontraktet. ”Jag betalar ju redan skatt”, hade han sagt idag.

Med lite fantasi är det lätt att föreställa sig Scrooge år 2020. Han är en resursstark, Teslakörande person som andra ser upp till. Kanske en egenföretagare som alltid betalar sina räkningar och som på pappret har en klanderfri relation till sina anställda. Men hans engagemang stannar vid det som regelverken anger. På fritiden retirerar han till den snäva privata sfären. Kanske känner han till någon som lider eller behöver stöd. Men han trycker undan tankarna på att han skulle kunna göra skillnad.

Ebenezer Scrooge gör varken mer eller mindre än vad samhället förväntar sig av honom. Men andarna som hemsöker honom på julen kräver att han tar ett utökat personligt ansvar i världen. Sagan slutar inte med att Scrooge ger bort sina pengar eller demonstrerar för högre skatter. Den slutar med att han vågar se och ta sitt eget ansvar i de små sammanhang där han själv verkar. Effekten visar sig vara revolutionerande. För hans medmänniskor och för honom själv. Det är en julsaga som tål att läsas igen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.