Munskydd på – men bort med tassarna

Vård & omsorg
PUBLICERAD:
Det finns flera saker att tänka på innan du sätter på dig ett munskydd.
Foto: Erik Simander/TT
Snart är det munskydd på som gäller. Åtminstone i kollektivtrafik under rusningstid. Men vad bör man egentligen tänka på innan, under och efter munskyddsbärandet? Här är några handfasta råd.

Munskyddens vara eller icke vara har stötts och blötts i månader i Sverige. Forskningsläget hur mycket ett munskydd egentligen hjälper är fortfarande osäkert. Men nu – till slut – rekommenderar i alla fall Folkhälsomyndigheten munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid, det vill säga när det kan antas att flest människor åker samtidigt.

Det stora problemet med munskydd är att de inte skyddar dig särskilt väl, utan främst andra. Därför måste alla bära dem för att det ska bli effektivt.

– De kan vara ett komplement, men de är ingen lösning, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet och verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, till TT.

Både näsa och mun

Att munskyddet även måste täcka såväl näsa som mun för att över huvud taget ha någon effekt, kan tyckas vara självklart. Trots det är det påfallande många som låter munskyddet endast täcka munnen.

En av de absolut viktigaste aspekterna för den som bär munskydd är handhygienen.

– Om du tittar på tv-inslag där folk bär mask, så ser du hur många sitter och håller på att rätta till sina munskydd med händerna, drar ner dem när de inte vill ha på sig dem, och drar upp dem igen. Då kommer virus på händerna, och händerna är de bästa redskapen att sprida smitta med, har Åsa Melhus tidigare sagt till SVT Nyheter.

Lägg i plastpåse

Man ska alltså aldrig röra vid sitt munskydd. Vid av- och påtagning ska man endast röra vid remmarna eller öglorna. Efter användning ska masken slängas och läggas i en plastpåse, så att ingen kommer i kontakt med den.

På marknaden finns ett antal olika typer av munskydd i olika material. Tygmasker kan fungera, men i så fall måste de ha flera lager. Munskyddet bör helst ha en CE-märkning, vilket är en standard som finns i Europa och som innebär att produkten har kvalitetsgranskats. Därmed inte sagt att man kan vara helt säker på att den skyddar mot virus.

Johan Nilsson/TT

Fakta: Sprids med droppar

Folkhälsomyndigheten slår på sin hemsida fast att smittan sprids via droppar, och inte är en luftburen smitta.

Så här skriver myndigheten under rubriken Smittspridning: "Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta."

Covid-19 räknas alltså inte som en luftburen smitta, enligt myndigheten.

Vid luftburen smitta sker överföring av virus eller bakterier med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och där smittan kan färdas långa sträckor. Mässling, vattkoppor och tuberkulos är exempel på infektioner som sprids på ett sådant sätt.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.