Oro inför moskén i Karlstad

Ledare
PUBLICERAD:
I den här rondellen på Rud är det tänkt att moskén skall byggas.
Foto: Lisa Olaison
I ett antal artiklar har NWT granskat det planerade moskébygget på Rud i Karlstad, och de farhågor som restes redan för 5-6 år sedan har inte stillats. Nu saknas hela 16 miljoner kronor av de 20 miljoner som moskén beräknas kosta, så det kanske dröjer med bygget. Men just därför så är ett av orosmomenten själva finansieringen och var pengarna skall komma ifrån

Att utländska intressen betalat för många moskéer i Sverige står klart – 16 moskébyggen har fått pengar från bland annat Saudi-Arabien, Qatar och Turkiet. Vilka krav de kan ha ställt på inriktningen är inte alltid glasklart, och sådant är förstås svårt att kontrollera, vad företrädarna än säger. Det är ofta från länder med en mer fundamentalistisk och salafistisk islam, och vad betyder det för religionsutövarna i Sverige? Islamiska kulturföreningen i Karlstad uppmärksammades också 2017 när den bjudit i flera salafistiska predikanter att hålla föredrag.

En som reagerat på detta är den förra Vänsterpolitikern Monica Ekström, som nu är ordförande för Brottsofferjouren i Karlstad. "Vi måste sluta vara naiva", säger hon till NWT och syftar på hur flickor och kvinnor kan känna sig begränsade av hederskultur med kontrollerande moralpoliser som begränsar tillvaron för dem. Många av dessa vågar heller inte framträda öppet med sin kritik, vilket också är talande. Ekström har själv blivit kallad både rasist och islamofob av en del kritiker.

Ekström har också fått stöd från bland annat Lena Melesjö-Windahl (S), tidigare kommunalråd, Christina Wahrolin (S), tidigare landstingsråd och Marianne Nilsson som är jämställdhetsstrateg i Region Värmland. Det är tunga namn, som också visar att denna oro knappast är en höger-vänster-fråga.

Alla dessa reaktioner kan synas komma i elfte timmen. Detaljplanen togs redan för ett par år sedan, och det enda verktyg som politikerna som velat stoppa bygget – moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater – nu har haft är parkeringsfrågan. Men inte ens då det avgörande beslutet skedde tog övriga politiker till sig av farhågorna. De var snarast pådrivande i att det skulle byggas en moské på Rud, och lyfte fram religionsfriheten som helt överordnat.

Visst kan mindre så kallade källarmoskéer utgöra en grogrund för radikalisering. Men även en stor publikt framträdande moské kan sända signaler om det omgivande samhällets acceptans för en sådan inriktning, och snarare befästa dessa värderingar.

Svaren från Islamiska kulturföreningen har varit undanglidande och ofullständiga, vilket inte stillat oron. Handläggningen är nu så långt gången att det är svårt att göra något åt den politiskt och juridiskt. Kanske det till slut blir bristen på pengar som stoppar bygget.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.