Protestera mot EU:s klåfingrighet

Signerat
PUBLICERAD:
Av ett antal förslag från EU framgår att unionen är mindre välvilligt inställd till jakt än Gustav III var, skriver Pia Clerté.
Foto: Dan Hansson/TT
Förutsättningarna för jakt är så skilda i medlemsländerna att det inte går att applicera samma regler överallt, skriver Pia Clerté.

Året 1789 förknippas väl främst med den franska revolutionen. Men det är även året då Gustav III gav svenska bönder rätt att jaga allt vilt på sin egen mark. Det adliga jaktprivilegiet var därmed avskaffat och i dess ställe trädde allmogejakten. Jakten är i dag en livsstil för många och jägare finns i alla samhällsskikt.

Av ett antal förslag från EU framgår att unionen är mindre välvilligt inställd till jakt än Gustav III var. Det började med det nya vapendirektivet och just nu diskuteras ett blyhagelförbud. I startgroparna ligger därtill ett skydd av tio procent av medlemsländernas yta samt ett totalförbud mot bly i all ammunition.

Det är nödvändigt med harmoniserande regler inom EU, påstår förespråkarna. En av EU:s grundläggande principer är dock att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Förutsättningarna för jakt är så skilda i medlemsländerna att det inte går att applicera samma regler överallt.

Samtidigt finns en gnagande känsla av att vissa av dessa EU-förslag inte är vad de utger sig för att vara. Precis som 23 andra medlemsländer har Sverige redan ett förbud mot blyhagel över våtmark. EU vill dock utvidga definitionen av våtmark så att allt vatten, naturligt såväl som anlagt, innefattas samt avskaffa oskyldighetspresumtionen. Enligt förslaget räcker det att en jägare har en hagelpatron med sig för att anses skyldig. Nyligen led miljöminister Isabella Lövin (MP) ett nederlag i EU-nämnden då hon fick i uppdrag att rösta nej till förslaget i Bryssel – trots att hon tidigare beordrat den svenska representanten att rösta ja.

Det totala blyförbudet bygger på att bly i fast form skulle vara farligt för naturen. Men om så vore fallet har Sverige att göra med de 200 000 ton bly i gamla telefonkablar som ligger nedgrävda runtom i landet. Nere i Europa borde de gamla slagfälten från världskrigen vara avspärrade tills de har sanerats. Men anledningen till att kablar och världskrigsammunition får ligga kvar är att bly i fast form inte lakas ur. Handlar dessa blyförbud verkligen om att värna naturen?

I ett försök att få den biologiska mångfalden att återhämta sig föreslår EU-kommissionen att tio procent av all mark och hav ska bli strikt skyddade. Där får ingen jakt, fiske, skogsbruk eller gruvdrift förekomma och endast begränsad mänsklig närvaro tillåts. Det är ett kraftigt intrång i både ägande- och allemansrätten på de totalt felaktiga grunderna att orörd natur per automatik ger bättre mångfald eller att jakt och fiske skulle vara skadligt för naturen.

Det finns ingen anledning för EU att detaljstyra medlemsländerna i dessa frågor. De politiker som värnar EU-samarbetet borde skyndsamt se till att EU låter bli. Onödig toppstyrning av människors liv leder förr eller senare till protester. Speciellt när det omöjliggör ens livsstil eller passion.

Vi får nog inte se någon franskinspirerad revolution här i Sverige. Men underskatta inte kraften i en stadigt tilltagande misstro mot EU bland allmogen.

Pia Clerté

Elev på SNB:s skribentskola

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.